Neuron sätts ihop inifrån och ut

- Det här är ett stort ögonblick för en flygplansbyggare, säger Mats Ohlson, Saabs projekt-ledare och näst högste chef för sexnationerssamarbetet.

Än så länge ser det inte mycket ut för världen. Några ljusgröna spant på längden som sitter ihop med en grå på tvären. Det hela hänger uppsträckt i en fixtur mellan ett gäng stöd i golvet och en bur av kraftiga stålbalkar i två våningar.

Det ser ut som i stort sett ingenting händer. Några gubbar går runt med en laser och mäter och mäter igen och igen. Sedan mäter de på ett ställe till. En annan gubbe går och drar lite på en bult. Sen är det kaffe.

Varför tar det sådan tid? Det här är väl inte mer komplicerat än att bygga en personbil?

- Man ska inte förledas att tro att det inte händer något bara för att det ser lugnt ut. I början monteras de stora spanten och det är viktigt att de blir exakt inmätta, annars får man fel med sig genom hela byggnationen, säger Mats Ohlson.

- I själva verket går det snabbt för att vara en prototyp i ett enda exemplar. Genom att bygga direkt från cadmodellen sparar vi massor med tid och det blir bättre, fortsätter han och visar oss en dator en meter om babord från byggställningen. Där står Ulf Tillman, Saabs delprojektledare för sambyggnaden av Neuron.

- Montörerna kan köra steg för steg direkt vid datorn. Vi sparar in 30-40 pappersritningar per byggsteg, förklarar han.

I datorn finns hela byggnationen i simulerad form: i vilken ordning man ska montera detaljerna och från vilket håll de ska föras in och sättas på plats, och att montörerna får utrymme att arbeta.

-Systemet är bra på det viset att man kan titta på både framsida och baksida av element och balkar för att se från vilket håll fästbulten ska vara och om det ska vara någon bricka. Det första steget är inget problem. Men vi kan se att det blir mer komplicerat längre fram, det blir trångt om utrymme, säger certifierade flygplansbyggaren Ulf Johansson.

Neuron byggs inifrån och ut. Det är därför som Saab börjar med att bygga Neurons mage, skalet kring centraltunneln där motor, inlopp och utblås ska ligga. Ovanför inloppet ligger huvuddelen av avioniksystemet.

I nästa lager, facken närmast centraltunneln, finns vapenschakt, ovanpå dessa bränsletankar och framför dessa ytterligare avionikutrustning.

I nästa omgång fack ligger landningsställen.

Mycket av byggtiden används till de noggranna mätningarna. Mikael Wettermark och Jan Johansson är kontrollanter, och berättar att toleransen är en tiondels millimeter i varje punkt.

-Vi kan mäta på hundradelar, men de andra kör med tiondelar, så det gör vi också.

De andra, det är italienare, fransmän, spanjorer, schweizare och greker, som ska bygga vingarna, bakkroppen och annat som ska passa ihop med den svenska delen.

Flernationers flygplanskonstruktioner kan skapa problem: exempelvis berodde en stor del av jättejumbon Airbus A380 förseningar på att de olika ländernas delar inte passade ihop. Vilket i sin tur berodde på att konstruktörerna inte hade identiska versioner av cadprogrammen.

- Det har varit mycket diskussion om interface även i vårt projekt, säger Mats Ohlson.

- En av de stora utmaningarna vi har haft är att faktiskt ha samma underlag i Linköping som i Paris. Vi synkar våra cadmodeller med jämna mellanrum, men det är inte alltid som det har fungerat, vilket har inneburit att konstruktörer i Sverige har uppdaterat konstruktionen samtidigt som man har tittat på en äldre utgåva i Paris och infört ändringar där. Detta har

skapat en del onödiga problem och missförstånd.

- Men vi ska göra allt för att Neuron ska passa ihop när det gäller, säger Mats Ohlson.