Fordon

Nasas tysta vinge har klaffar av minnesmetall

Vingen som testas vid Langley Research Center är byggd i skala 1:10. Foto: Nasa

Flygplanens framkantsklaffar bidrar till mycket buller. Nu testar Nasa en vinge vars framkantsklaffar har bytts ut mot minnesmetall.

Publicerad

Flygets miljöpåverkan handlar inte bara om utsläpp utan även om det buller som främst påverkar omgivningen vid start och landning. Och det är inte bara motorerna som skapar buller – hela flygplanet alstrar ljud när luften skär över kropp, vingar och landningsställ.

Att sänka de nivåerna är en av målsättningarna för Nasas projekt Advanced Air Transport Technology (AATT). Nu har myndighetens forskare vid Langley Research Center i Hampton, Virginia avslutat en testrunda i vindtunnel med High-Lift Common Research Model (CRM-HL) – en ny typ av vinge vars framkant är designad för att alstra mindre oljud.

För att sänka hastigheten vid landning fäller piloten ut flygplanets framkantsklaffar (slats). Även bakkantsklaffar (flaps) bidrar till ljud – men tester har visat att det är framkanten på vingens klaffar  som är den största boven när det kommer till buller. Versionen the Quiet-High-Lift (CRM-QHL) är byggd i skala 1:10 och vingens framkantsklaffar har ersatts av minnesmetall, en legering som kan ändra form vid temperaturväxlingar.

– Minnesmetall låter dem genomgå den förhållandevis stora deformation som krävs för att enheterna ska kunna fällas in när klaffarna är inte är ute. Framkantsklaffar med låga bullernivåer har utvecklats genom tester i liten skala tillsammans med beräkningsteknik som utvärderade deras aerodynamiska, strukturella och akustiska prestanda, säger David Lockard, som är huvudutredare för CRM-QHL, i ett pressmeddelande.

Testerna vid Langley kommer att fortsätta under våren, med slutmålet att få fram teknik som kan appliceras av flygindustrin. Men området är komplicerat.

– Jag hade en professor på college som sa åt mig att inte satsa på aerodynamik eftersom alla de enkla problemen redan var lösta. Han hade antagligen rätt i att ingenting kommer lättvindigt, men genom den kombinerade kraften hos beräkningsteknik och experimentell teknik lyckas vi ändå göra framsteg, säger David Lockard.