KTH-forskarnas mål: En båt som seglar själv en månad

Under ledning av Jakob Kuttenkeuler, professor på Centre for Naval Architecture vid KTH, arbetar forskare och studenter från flera olika universitet med den självseglande båten Maribot Vane. Även Sjöfartsverket är delaktigt, för att få nya kunskaper inom autonom sjöfart.

Jakob Kuttenkeuler beskriver det som att ”mekaniken är på plats”, inklusive en unik typ av rigg som trimmar sig själv med minimal input från styrdator och servo.

– I en vanlig båt måste man ju hela tiden dra i snören och tampar för att justera seglet mot vinden. Vi låter vinden själv trimma riggen genom att masten är fri att snurra som den vill, och ställer sig rätt relativt vinden med hjälp av en separat styryta eller fena. Det är en helt ny typ av seglingsteknik som blir nödvändig när man seglar obemannat, säger han.

Ska få datorseende

Nästa steg blir att utrusta Maribot Vane med artificiell intelligens och datorseende.

– Hittills har vi testat att den kan hålla kompasskurs och vindriktning. Nu jobbar vi med att den ska kunna segla i okänd terräng: upptäcka hinder som grund, öar, andra fartyg och så vidare, säger Jakob Kuttenkeuler.

Man är fortfarande på researchstadiet när det gäller vilken teknik man ska välja, och Jakob Kuttenkeuler medger att utmaningarna är stora.

– Bara navigationen är ett pyssel i sig. Hur ska vi få den att förstå när den seglat in i en vik, exempelvis? Och ruttoptimeringen kompliceras av att den måste kunna anpassa sitt vägval efter vind- och vågförhållanden. Båten måste också kunna värdera, och inse när förhållandena är sådana att just nu är det inte lönt att försöka ta sig härifrån till dit, det är bättre att vänta ett tag.

Klara sig själv en månad

Ytterst är målet att bygga en segelbåt som klarar sig själv i minst en månad, i vilket väder som helst.

Vad är då poängen med en självseglande båt?

– Det finns massor av människor som vill mäta saker till havs: klimatforskare, militärer, biologer, meteorologer, med flera. Men att hyra ett stort fartyg kostar mycket pengar, och det är inte alltid en liten forskargrupp har råd med det. Att beställa en sådan här båt kanske kan komma att kosta lika mycket som en dagshyra för ett större fartyg. Det blir möjligt att skaffa flera stycken, kanske skicka ut ett helt kluster för att göra synkroniserade mätningar, med mera. I grund och botten handlar det om att öka mängden mätdata, säger Jakob Kuttenkeuler.