Kritik mot undantag för sjöfart i Östersjön

Ett av sjöfartens stora miljöproblem är att arter flyttas till nya områden genom barlastvattnet. På de största oceangående fraktfartygen kan det handla om mer än tiotusentals kubikmeter vatten som sugs in i barlastutrymmet i ett hav, för att ge stabilitet åt fartyget, och släpps ut i ett annat.

Bland de så kallade invasiva arterna som har etablerat sig i Östersjön finns kinesisk ullhandskrabba, svartmunnand smörbult och amerikansk kammanet.

Sedan flera år finns den internationella Barlastkonventionen, som bland annat Sverige har undertecknat. Där finns krav på att barlastvatten måste renas innan det släpps ut, för att främmande arter inte ska etablera sig i nya vatten Konventionen har inte trätt i kraft än, men väntas göra det inom ett par år när tillräckligt många länder ha skrivit under den.

I konventionen ges utrymme för undantag från kravet på rening av barlastvattnet. Sverige samarbetar med övriga Östersjöländer i Helsingforskommissionen om miljöfrågor, och utreder nu vilka regler som ska gälla för att ett fartyg ska få dispens från kravet.

-Det finns möjlighet att göra undantag, förutsatt att det görs en riskanalys. Bedöms riskerna som acceptabla kan man ge dispens. Det är viktigt att bedöma vilka arter det finns i de hamnar som fartyget trafikerar, säger Henrik Ramstedt, miljöspecialist i sjöfartsfrågor på Transportstyrelsen.

Hur en sådan riskanalys ska gå till är inte helt klart än.

-Vi ska ta fram gemensamma riktlinjer för kvaliteten på data för att kunna göra riskanalyser. Vi har haft två projekt för ta fram metoder, och under 2013 ska ett nytt projekt testa och utvärdera metoderna, säger Henrik Ramstedt.

Dispenserna kan bli aktuella främst för passagerarfärjor och fartyg som gör korta internationella resor på fasta rutter. Där hamnar till exempel en hel del av Östersjöns färjetrafik mellan Sverige, Finland och Baltikum.

-Det kan ses som oskäligt att investera i utrustning för att behandla barlastvatten, i de fall där man kan påvisa att riskerna att sprida främmande arter är mycket små. Men vår rekommendation till rederierna är att man ska installera utrustning ombord, eftersom dispenserna endast gäller mellan specificerade hamnar, och vill man gå in i en annan hamn måste man söka en ny dispens, säger Henrik Ramstedt.

Världsnaturfonden (WWF) är kritisk till hur Östersjöländerna arbetar med frågan om undantagen. Med det underlag som finns är risken stor, menar WWF, att man skapar undantag för rutter där främmande arter fortfarande kommer att flyttas mellan olika områden med barlastvattnet.

-Invasiva arter startar ofta sina nya liv i hamnar där barlastvattnet fylls på och töms ut. Det är de områdena man måste undersöka mycket noga och ha järnkoll på, och där har man långt kvar, säger Mattias Rust, sjöfartsansvarig på Världsnaturfonden.

-Om ett fartyg reser mellan två områden som anses lika kan det slippa rena vattnet, men då måste man vara övertygad om att så är fallet. Med nuvarande upplägg är risken stor att man inte alls kommer att vara det när konventionen börjar gälla, säger Mattias Rust.

Främmande arterna kan konkurrera ut inhemska arter, vara bärare av parasiter och virus och orsaka stora fysiska skador. Kinesisk ullhandskrabba gräver kraftigt i flodbankar vilket leder till att stränder undermineras, och både hus och anläggningar utsätts för rasrisk. Den orsakar också skador på fiskeredskap.

-I förhållande till det är kostnaden liten för att installera reningssystem på fartygen, menar Mattias Rust.

Arbetet i Helsingforskommissionen med att formulera sig kring undantag ska pågå under nästa år. Östersjöländerna samarbetar också med motsvarande organisation i Nordsjön, Ospar. Barlastkonventionen hanteras av FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO.