Fordon
Här är fyrhjulingen som ska jaga fiendens drönare
Teknikutvecklingen i Ryssland och Kina oroar i väst. Nu planerar USA för krigföring utan luftherravälde. En del i den nya strategin är lättviktaren från Polaris – och nu testas en version som kan slå ut fientliga drönare.
Bristen på bepansrade trupptransportfordon har varit en het fråga under USA:s militära operationer. Mycket fokus har legat på att skydda soldater mot improviserade sprängladdningar – men nya hotbilder kräver nya grepp. Därför satsar U.S. Marine Corps på ett fordon som inte ens har dörrar, eller ett riktigt tak.
Amerikanska Polaris har byggt sitt företag på snöskotrar och fyrhjulingar, men i dag producerar de även militära fordon. Det senaste i raden är MRZR-D4. Drivkällan är en turbodiesel som även kan köras på JP8, och automatlåda. Fyrhjulsdriften går att koppla ur för en snålare förbrukning. Fordonet väger bara 952 kg och kan bära 680 kg – plus 226 kg på flaket. U.S. Special Operations Command använder redan en version av Polaris ”Utility Task Vehicle” – men år 2020 får U.S. Marine Corps företagets senaste fyrhjuling.
Polaris har kontrakt på att leverera 144 exemplar av MRZR-D4 till Marinkåren, och nu utvärderas ”Hunter” och ”Killer”. Versionerna är bland annat utrustade med radar och störningsutrustning. Fordonen återspeglar USA:s nya militära strategi – ett gensvar på moderniseringen av Ryssland och Kinas krigsmateriel.
– Vi har alla vant oss vid en miljö där vi har luftherraväldet, men nu förs det mycket diskussioner kring vad vi ska göra om vi inte kan förlita oss på det, säger major Andrew Forney till Autoblog.
Bland annat utvecklar både Kina och Ryssland luftvärnsmissiler som når allt längre. Detta kan försvåra luftlandsättningar nära det utsatta målet, vilket i sin tur innebär att man måste kunna ta med sig lätta trupptransportfordon. Hunter- och Killer-versionerna har dock ett annat syfte. De ska användas för att angripa fiendens luftvärn, bland annat genom att störa ut radar och GPS, samt agera eldledare.
Ett annat område som oroar är drönare. Exempelvis använde Ryssland obemannade flygfarkoster för att kartlägga Ukrainas armé under Krim-konflikten. USA:s gensvar är Stryker, vars laser på 5 kW kan skjuta ned drönare – och snart testas versionen på 10 kW.
Tyvärr är Polaris en för liten plattform för att bära laservapnet. Istället har Killer-versionen en kombination av radar och laser som kan spåra drönare, och systemet är tämligen automatiserat. När en drönare upptäcks kan Polaris störa ut kommunikationen mellan drönare och operatör. Liknande laser/radar-system har även använts för att spåra artillerigranater.
– Det som vi är så nöjda med är att plattformarna låter de här möjligheterna sändas nedåt till taktisk nivå, säger Michael Murray vid U.S. Army Aviation and Missile Research Development and Engineering Center till Autoblog.
– Efter tidigare övningar har vi hört soldater säga, ”vi älskar den här kapaciteten, men det vore suveränt om den fanns på ett fordon som var anpassat för lätta brigaden”. Vi vill utrusta den där unge ledaren med saker som låter honom operera decentraliserat, med alla de verktyg och den medvetenhet han behöver för att fatta beslut i realtid, vid den taktiska utkanten – istället för vid divisionens högkvarter, säger han till Autoblog.
Köpeskillingen på dryga 20 miljoner kronor ger ett styckepris under 140 000 kronor för en Polaris MRZR-D4 – vilket är otroligt billigt för ett militärfordon.
