Fordon
Håller tidtabellen med beprövad teknik
Rc-loken rullar på trots snö och kyla. Foto: Tågab
Medan SJ ställer in och drabbas av ständiga förseningar kommer Tågåkeriet nästan alltid fram i tid. Hemligheten: äldre lok, regelbunden avisning – och en långvägare som kan branschen från grunden.
Varken förra vintern eller den här vintern har Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab) haft några inställda avgångar eller större förseningar.
- Vi kör på det gamla SJ-sättet, säger Tågabs vd Lars Yngström.
Medan SJ numera kör med moderna snabbtåg använder Tågåkeriet det gamla klassiska Rc-loket, som började tillverkas redan i slutet på 1960-talet.
Personvagnarna är också fyrtio år gamla.
- Det är tekniskt stabila grejer som vi rustat upp och förstärkt där det behövs. Med den här tågen tar vi oss fram i nästan alla väder, säger Lars Yngström.
Men det räcker inte med upprustade trotjänare – i den svenska vinterkylan behöver lok och vagnar regelbundet underhåll för att fungera.
- Vi kör in alla tåg för avisning en gång i veckan och låter dem sedan torka ordentligt innan vi tar dem i trafik igen, säger Lars Yngström.
Tågab har egna verkstäder och lokstallar. Företaget äger sina vagnar och långtidshyr loken, med totalansvar för underhållet.
- På så sätt får vi kontroll över hela kedjan, säger Lars Yngström.
Företaget har också många anställda med lång erfarenhet av tågtrafik. Lars Yngström har själv arbetat inom järnvägen i mer än 30 år och avancerat från tågmästare till verkställande direktör.
- Dessutom är vi ett litet företag med närhet mellan produktion och beslut, därför kan vi snabbt anpassa oss om det uppstår en störning, säger Lars Yngström.
Som ett exempel nämner han när ett godståg rev ner en kontaktledning utanför Laxå.
- Vårt tåg hade redan gått från Karlstad, men vi vände det i Kristinehamn och körde det istället på andra sidan Vänern, utan att tappa tid.
Det nuvarande situationen i det svenska järnvägsnätet menar Lats Yngström beror på ett systemfel:
- Det finns ingen som har ett helhetsansvar, som på gamla SJs tid. Allt är fragmentiserat.
- Som systemet är konstruerat i dag tjänar faktiskt Trafikverkets spårentreprenörer på att det inte går några tåg, för då slits inte spåren.
Var det rätt att avreglera SJ?
- Det var rätt att avreglera, men då måste det finnas ledig spårkapacitet att konkurrera om.
Lars Yngströms tips för att stoppa tågkaoset:
- Den viktigaste åtgärden för att kunna få järnvägen att fungera är att åter börja ploga bort snön från spåren (linjeröjning)
- Snön måste bort från de större bangårdarna. Till det behövs ordentliga snöslungor, som blåser upp snön på transportvagnar. Förra vintern var bangården i Hallsberg stängd i flera veckor på grund av snö som täppte till växlar och bromssystem. I år är det godsbangården i Malmö som har drabbats värst.
Tågoperatörerna måste avisa tågen någon gång per vecka. De stora hallar där tågen körs in och avisas ägs av det statliga fastighetsbolaget Jernhusen, som tar höga hyror, vilket gör att företagen som sköter underhållet undviker att hyra plats för att avisa tågen.
- Samordna verksamheten. Det kan ske genom bättre planering, men också nya system för ersättning till entreprenörerna.
Tågab
Tågab är en avknoppning från dåvarande SJ Gods. Företaget startade sin trafik 1994, i samma veva som det svenska järnvägsnätet började delas upp i huvudbanor och matarbanor.
Medan SJ Gods trafikerade huvudsträckorna fick mindre företag som Tågab ta matarbanorna
Trafiken utgör cirka två tredjedelar av verksamheten. Godstrafiken dominerar. Persontrafiken från Karlstad till Göteborg eller Hallsberg/Örebro utgör cirka 5 procent.
Dessutom hyr företaget normalt ut lok och/eller förare till andra bolag, bland annat norska Baneservice och svenska Banverket.
Tågab har också verkstad för underhåll och reparationer av egna och andras lok och motorvagnar samt säljer reservdelar och dieselelektriska lok som bygger på en beprövad amerikansk konstruktion.
Företaget har 107 anställda och beräknas i år omsätta 165 miljoner kronor.