FORDON

Guide: Tysklands vändning – blidkar lyxmärkena och underleverantörerna

Porsche vill fortsätta bygga 911:or med förbränningsmotor.

Hur kunde utfasningen av förbränningsmotorn i EU plötsligt stöta på sådant motstånd – trots att den var färdigförhandlad? Bland motståndarna finns främst underleverantörer som är tungt investerade i tekniken – samt tyska och italienska lyxbilstillverkare.

Publicerad

Som uttrycket säger: It ain’t over until the fat lady sings.

I höstas såg det ut som att utfasningen av förbränningsmotorn i nya bilar och lätta lastbilar var done deal sedan EU-parlamentet, -kommissionen och -länderna var överens om innehållet i lagstiftningen.

Men i början av mars, inför den sista formella omröstningen i Europeiska rådet, backade Tyskland. Plötsligt hade den skeptiska sidan tillräckligt stort inflytande för att blockera uppgörelsen.

Hur blev det så här? Ny Teknik ger här en guide till hur en så stor och överenskommen förändring som utfasningen av förbränningsmotorn plötsligt blev till en stridsfråga.

Varför har länderna svängt?

Bakom Tysklands lappkast verkar trafikminister Volker Wissing stå. Han tillhör det liberala partiet FDP. Argumenten han för fram kring den förändrade positionen handlar främst om teknikneutralitet.

– Det är inte förbränningsmotorn som är problemet, utan de fossila bränslena som de drivs med, säger han till den tyska tidningen Bild.

Att omsvängningen kommer så sent har förstås väckt irritation hos många parter. Och gett upphov till en hel del spekulationer om de egentliga orsakerna.

Trafikminister Volker Wissing.

Bland motståndarna till utfasningen av förbränningsmotorn finns ett antal underleverantörer till fordonsindustrin. Tyska Bosch, Mahle och ZF är alla tungt investerade i teknik för bilar med förbränningsmotorer.

De flesta tyska fordonstillverkarna har ju omfamnat elektrifieringen med hull och hår, främst Volkswagen men även Mercedes och Audi. Bland dessa bolag tycks inte råda någon tvekan om att elbilen är framtiden.

I andra änden av skalan finns lyxbilstillverkaren Porsche. Elbilen Taycan säljer visserligen bra men samtidigt har vd Oliver Blume sagt att Porsche alltid kommer att tillverka förbränningsmotorer – och särskilt till signaturmodellen 911. Bolaget har dessutom investerat i en fabrik för tillverkning av e-bränslen i Chile.

Den tyska bilindustrin är mycket stark. Den har 800 000 anställda i landet och omsätter 411 miljarder euro, motsvarande 4 600 miljarder kronor. Dess påverkan på utformningen av framtida lagstiftning kan inte negligeras.

Elektrobränslefabriken Haru Oni i Chile, som Porsche finansierar, öppnade i december 2022. Produktionen i pilotfasen är 130 kubikmeter per år.

Dessutom, lyfter bland annat New York Times, pressas Volker Wissings parti FDP av sviktande opinionssiffror inför de kommande delstatsvalen i bland annat Bayern. Att stå upp mot Bryssel kan vara ett sätt att locka väljare.

Men Italien då? Varför är det landet skeptiskt? Återigen är det en lyxbilstillverkare som har hamnat i fokus, nämligen Ferrari. Bolaget är inte alls suget på att släppa taget om förbränningsmotorn utan hoppas på ett undantag för e-bränslen som gör att deras motorer kan fortsätta brumma även efter 2035.

Några av de andra skeptiska länderna, som Slovakien och Tjeckien, har även de en stark bilindustri. De övriga skeptiska länderna är hemmahörande i Central- och Östeuropa: Polen, Rumänien, Österrike och Ungern.

Vilka är för utfasningen av förbränningsmotorn?

De flesta EU-länderna är fortfarande för utfasningen av förbränningsmotorn till 2035, inklusive Sverige.

Dessutom finns så klart en rad miljö- och klimatorganisationer som har jobbat för utfasningen, bland annat Transport & Environment.

En hel del företag har också ställt sig positiva till utfasningen. Volkswagen stöttar den och meddelade redan 2021 att de säljer sina sista bilar med förbränningsmotor i Europa samma år som utfasningen ska vara genomförd, det vill säga 2035.

I veckan skrev 47 bolag och organisationer under ett upprop som kräver att utfasningen genomförs. Bland undertecknarna finns Volvo Cars, Ikea, Vattenfall, Maersk, Ford, Unilever och ABB.

Volvo Cars har ju till exempel sagt att de vill bli en renodlad elbilstillverkare till 2030, vilket innebär att de inte har något intresse av att hålla fast vid förbränningsmotorn, ens om den drivs med e-bränsle.

Vad händer nu?

På torsdagen hölls ett EU-toppmöte i Bryssel. Utfasningen av förbränningsmotorn fanns visserligen inte på dagordningen men kom att dominera mötet ändå. Så het är frågan.

Tyskland vill inte säga ja förrän man fått definitivt klartecken på att nya bilar som drivs med e-bränslen ska tillåtas även efter 2035.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz hänvisar till pågående förhandlingar direkt mellan Tyskland och kommissionen och tycker att saken "är på rätt väg", rapporterar TT.

Enligt Reuters har EU-kommissionen lämnat ett utkastförslag som tillåter bilar drivna av e-bränslen även efter 2035.

Fakta

Olika generationer av biobränslen

Första generationens biobränslen görs av biomassa som utgör föda för människor, till exempel majs, raps eller soja.

HVO100 tillverkad av tallolja eller slakteriavfall är ett exempel på andra generationens biobränsle, eftersom råvaran inte är mat för människor. HVO100 är i princip kemiskt identisk med fossil diesel och finns att köpa idag. Eftersom biomassan är annorlunda jämfört med den för första generationens biobränsle har tillverkningsmetoderna också behövt utvecklas.

E-bränslen är en förkortning för elektrobränslen, vilket brukar beskrivas som tredje generationens biobränsle. Ett e-bränsle har el som viktigaste råvara. Elen används för att tillverka vätgas av vatten. Vätgasen kombineras sedan med andra råvaror, till exempel insamlad koldioxid från en punktkälla, för att skapa ett flytande eller gasformigt bränsle. Det finns ännu ingen storskalig tillverkning av elektrobränslen, men flera projekt är på gång.

✉️ Språk- eller faktafel i texten? Skriv och berätta.