Fordon
Fuglesang: ”Svårt etiskt problem”
Christer Fuglesang som börjat på halvtid på Saab som rådgivare inom rymdfrågor. Foto: Maja Suslin / TT
Astronauten Christer Fuglesang knyts till Saab som rådgivare för bolagets kommande rymdsatsning.
Dessutom ska han hjälpa till med rekrytering till bolaget – och han har erfarenhet av studenter som säger nej till försvarsindustrin.
– Jag kommer också att ha en kommunikationsroll och bland unga visa att Saab verkar inom ett spännande teknikområde, säger Christer Fuglesang till TT.
Enligt Fuglesang – som ska jobba halvtid för Saab – handlar det om att lyfta fram att ingenjörsyrket är socialt och att det finns stora inslag av lagarbete. Bilden av att en ingenjör sitter själv på ett rum och funderar stämmer inte, säger han.
– Det som är ett problem är att många inte inser vilket kreativt jobb det är och vilka möjligheter man har att påverka samhällsutvecklingen. Många yngre vill känna en mening med det de gör och göra världen bättre. Det finns inte tillräcklig förståelse för att ett av de bästa sätten att göra det på är genom att bli just civilingenjör, säger Fuglesang.
Läs mer:
Och delar av den frågan diskuterades på seminariet ”Försvarsindustrin och vårt ansvar” anordnat av Folk och försvar på Uppsala universitet förra året. I inbjudan stod bland annat ”frågorna om produkternas syfte väcker också tankar om värderingar och ansvar”.
– Det är en del som inte vill jobba i försvarsindustrin, det har jag stött på studenter på KTH som har sagt. Man likställer det med militär aggression. Men min tanke är att ett starkt försvar är det bästa sättet att bevara freden och Sverige har inga tankar på att angripa någon, säger Fuglesang.
– Sverige behöver ett starkt försvar och en stark försvarsindustri, säger han.
Enligt försvarsindustrin är användandet av autonoma system – produkter som kan dra egna slutsatser och lära av erfarenheter – en av branschens största etiska utmaningar. Den tekniska utvecklingen inom information gör att sådana system redan i dag används för militära logistiksystem och drönare. Frågan, enligt försvarsindustrin själv, är vad som händer när dessa system beväpnas och om beslut inte längre tas av människor.
– Det är en svår fråga. Det finns inte något svart eller vitt. Du kanske har en fjärrstyrd drönare och nästa steg är en programmerad bild på en terrorledare, och när drönaren ser den tar den sitt eget beslut, säger Fuglesang.
– Jag har ingen bestämd åsikt om det är okej eller inte. Jag håller med om att det är ett svårt etiskt problem. Att hålla igen att autonoma system tar egna aggressiva beslut känns som det spontant naturliga att göra, säger Christer Fuglesang.