Fordon
Förhandlar vidare – trots FMV:s avtal
I verkstaden tillverkas ett unikt svenskt kompositmaterial som rönt stor uppmärksamhet internationellt. Det handlar om paneler som består av kolfiber och vinylester och som används i skrovet på de fem Visbykorvetterna. Foto: Kockums
Flera avtal mellan FMV och Kockums hindrar Thyssenkrupp från att sälja kompositverkstaden på Karlskronavarvet.Trots det fortsätter förhandlingarna mellan Kockums tyska ägare och företrädare för ett hemlighetsfullt bolag.
Försvarets materielverk, FMV, har flera avtal med Kockums som stoppar en försäljning av kompositverkstaden.
Det uppger Ulf Lindström, pressansvarig på FMV.
– Vi har ett system av olika avtal med Kockums som hindrar att kompositteknologin säljs vidare till tredje part utan vårt medgivande, säger han.
I avtalen ingår delar som reglerar bland annat upphovsrätten.
Avtalen reglerar bland annat immateriella rättigheter och säkerhetsskyddsaspekter.
– Om någon annan ska ta över tillverkningen måste den parten godkännas av FMV, hävdar dock Ulf Lindström.
Nyheten att Kockums ägare Thyssenkrupp Marine Systems, TKMS, i hemlighet fört förhandlingar om att sälja kompositverkstaden i Karlskronavarvet till ett okänt och nystartat litet svenskt bolag, kom som en överraskning för FMV i mitten av januari.
En delegation från Kockums med vd:n Ola Alfredsson i spetsen kom då till Stockholm och informerade FMV.
Chefen för Kockums affärsområde ytstridsfartyg Lars Tedehammar, med lång bakgrund inom tysk och svensk varvs- och försvarsindustri, hade under hösten – bakom ryggen på Kockums ledning – förhandlat med TKMS om att ta över tillverkning och försäljning av civila båtar. Han företräder det nya svenska bolaget TBS Yard, i vilket hans hustru är styrelseledamot.
I försäljningen ingår Kockums kompositverkstad, där både delar till civila och militära fartyg tillverkas.
FMV har informerat Kockums ledning, TKMS och Thyssenkrupps koncernchef Olaf Berlien om att affären behöver svenskt godkännande.
Pressansvariga på Thyssenkrupp och Lars Tedehammar uppger dock för Ny Teknik att förhandlingarna fortsätter och att man inte kommenterar under tiden.
– Vi ser gärna att det civila säljs och blommar på annat håll, men inte att vår anläggning för produktion av komposit gör det. Jag vill understryka vikten av att förmågan till militära projekt inte får hotas på kort eller lång sikt, säger John Ahlmark som är informationschef på Kockums.
Eventuella ägarförändringar ska anmälas till Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som har tillsyn över handeln med försvarsmateriel. ISP måste också godkänna en ny ägares handel med försvarsprodukter.
Peter Hultqvist (S), ordförande ?i riksdagens försvarsutskott, kräver att regeringen agerar.
– Vi delar FMV:s bedömning att det inte är rimligt att det sker en affär med Kockums kompositdel som till stor del innehåller sekretessbelagd information, detta med hänsyn till rikets säkerhet.
Han ifrågasätter Thyssenkrupps syften med affären och betecknar dem som oklara.
Samtidigt som Kockums ägare Thyssenkrupp diskuterar att sälja kompositverkstaden, arbetas det för fullt ?i fabriken på Karlskronavarvet.
Här tillverkas stora paneler av kolfiberarmerat plastlaminat ur vilka man kan skära formanpassade delar till fartygsskrov eller överbyggnader.
Läs mer:
Unik svensk sandwichkonstruktion
Redan på 70-talet började materialutvecklingen som lett fram till dagens teknik som används för att tillverka kompositfartyg på Kockums.
1991 byggdes en demonstrator för ett svenskt smygfartyg, Smyge. Erfarenheterna från den ligger till grund för dagens smygkorvett Visby.
– Men det var först i mitten av 90-talet som vi kom fram till vilka materialkombinationer och vilka produktionsmetoder som skulle användas för Korvett Visby, enligt Anders Lönnö, expert på fartygsskrov på Försvarets materielverk.
Själva materialen i sig är inte hemliga utan numera konventionella. Skrovpanelerna består av kolfiberarmering, vinylesterplast och ett distansmaterial, som bildar en sandwichkonstruktion.
– Det som anses utgöra militär teknik är exakt hur materialen kombineras, hur strukturella detaljer konstrueras och utformas och tillverkningsmetoderna. Materialkonceptet och dess egenskaper i sig, förklarar han.
Materialkonceptet har en rad egenskaper som lockar civila och militära varv och redare. Det kombinerar låg vikt och styrka till en rimlig kostnad, och kan även möta militära krav som robusthet, goda smygegenskaper, tålighet mot undervattensexplosioner och lång livslängd.