Experter tveksamma till MP-utspel om fossilfritt 2030

Söndagen var Miljöpartiets dag i Almedalen. Ett av utspelen hade rubriken ”Inte en droppe fossilt bränsle ska säljas 2030” vid publicering på Expressen Debatt. Av innehållet framgår att det är transportsektorn som avses. Inrikes transporter står i dag för ungefär en tredjedel av de svenska koldioxidutsläppen. Räknas även utrikes sjöfart och flyg med uppgår andelen till drygt 40 procent.

Miljöpartiets nya mål förtydligas i debattartikeln så här: ”För diesel vill vi sätta målet om att ha 100 procent förnybart 2030 och för bensin vill vi sätta ett så högt mål som är tekniskt möjligt”.

Det skulle sannolikt innebära en skärpning av de mål som Sverige redan har beslutat.

Nuvarande mål: 70 procents minskning till 2030

Mål för inrikes transporter (utom inrikesflyget) är att utsläppen av växthusgaser ska minska med 70 procent till 2030, jämfört med 2010 års nivå. Det ska ses som ett steg mot målet att nå nettonollutsläpp till 2045.

Och inte ens de målen ser ut att nås, konstaterade Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) nyligen i en rapport inom projektet Vägval för klimatet.

– För att lyckas måste vi ta fram alternativ i tillräcklig volym, samt elektrifiera. Det är drygt tio år kvar och tillståndsprocesserna för att öka produktionskapaciteten av förnybara drivmedel är långa, säger Karin Byman, energiexpert på IVA.

Det räcker heller inte med elektrifiering för att ställa om fordonsflottan till 2030. Därför behövs även biobränslena, fortsätter hon.

– Klart att vi ska gå så långt som möjligt. Men redan en 70-procentig minskning till 2030 är ambitiöst. Det kanske är tillräckligt snabbt om vi ska vara realistiska, säger Karin Byman.

IVL-experten: Målet för tufft

Anders Roth, mobilitetsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet, är av en liknande åsikt. Han tror att Miljöpartiets mål är för tufft.

– Jag är som många andra orolig för takten i omställningen. Men 100 procent reduktion till 2030 tror jag är fel. Jag är inte negativ till utfasning, men kanske snarare till 2035–2040, säger han.

Konsekvensen skulle enligt honom annars bli ett för hårt tryck på biodrivmedelssektorn.

– Sverige är inte ensamt om att vilja ta del av den i och med EU:s förnybartdirektiv. Vi importerar redan 80 procent av vårt biodrivmedel.

I dagsläget används 20 TWh biodrivmedel till vägsektorn och arbetsmaskiner. Framöver kommer även sjöfart och flyg behöva ta del av den tillgängliga mängden biobränsle.

– Det ökar efterfrågan samtidigt som vi inte har riktig ordning på hållbarheten kring den, säger han och syftar bland annat på konsekvenserna av oljepalmsodlingar.

Liksom IVA tror inte heller Anders Roth att elbilar kommer att lösa utsläppsproblemet fram till 2030. En tredjedel av personbilstrafiken kan man möjligen hoppas är elektrifierad då, menar han. För den tunga trafiken blir siffran sannolikt lägre.

SPBI ger inget tydligt svar

Branschorganisationen Svenska petroleum- och biodrivmedelsinstitutet (SPBI) ger inget tydligt svar på frågan om 2030 är ett rimligt mål för utfasning:

”Tidpunkten handlar om att det ska finnas tillgänglig teknik och befintliga fordon samt tillgång på hållbara biodrivmedel, för att de ska kunna köras på annat än fossila drivmedel. Det är lättare att ersätta diesel med biodrivmedel än bensin där det tekniskt är mer utmanande då bensin är en blandning av ca 5-10 olika strömmar för att få önskade egenskaper för bensinmotorn”, skriver Sofie Quant, kommunikationschef på SPBI, i ett mejl.

Hon konstaterar att det är svårt att sia om tillgången på biodrivmedel 2030 men påpekar att det planeras högre produktionskapacitet samtidigt som den europeiska efterfrågan förväntas öka.

Angående vilken inblandning av biobensin som kan tänkas vara tekniskt möjligt 2030 svarar hon 25–30 procent, teoretiskt sett.

”Det kräver dock att det utvecklas nya kvaliteter av biobensin samt en ökad produktionskapacitet. Med dagens biobensin som har för lågt oktantal samt har en låg tillgänglig produktionskapacitet kan man idag endast blanda i små volymer av biobensin”, skriver Sofie Quant.