Det här ska Saab göra för Gripenmiljarderna

I fredags fick försvarskoncernen Saab en andra order under 2013 (från Försvarets materielverk, FMV) som handlar om att utveckla nästa generations svenska stridsflygplan, Gripen E. Den första utvecklingsordern var på 2, 5 miljarder kronor.

Sammantaget dryga 13 miljarder kronor ska nu alltså användas till att uppgradera dagens Jas 39 Gripen-system. Även under 2012 satsade FMV flera hundra miljoner kronor på studier av hur det kommande systemet ska utformas.

Vad kommer då Saab att använda de 13 miljarderna till mer exakt?

Ny Teknik ställde frågan till Dan Averstad, som är direktör på FMV och leder Gripen-projektet. Det betyder att han basar över fler än 110 ingenjörer och FMV-experter som jobbar med alla aspekter av flygstridssystemet:

-Det FMV nu har beställt är utvecklingen av det kompletta flygmaterielsystemet. Det vill säga Gripen i E-version. Det handlar om att ta fram konstruktionen, men även utveckling av kringsystem, simulatorer, riggar och provflygplan, liksom flygprov och tester, ingår, säger han.

De 13 miljarderna ingår i det stora, övergripande avtalet mellan FMV och Saab, vilket har ett samlat värde på dryga 47 miljarder kronor. Överenskommelsen omfattardels de 60 nya svenska Gripen-planen, som riksdagen sagt ja till, dels de 22 Gripen E som ska levereras till Schweiz - om landet i sommar röstar för anskaffningen. Schweiz planerar i så fall nämligen att köpa nämligen sina plan av statliga FMV och inte direkt via tillverkaren Saab.

FMV hemligstämplade nyligen en mycket stor del av de cirka 1 600 sidor dokument som jättebeställningen på 88 plan består av. Det har man gjort med hänvisning till en lång rad paragrafer i offentlighets- och sekretesslagen.

Men Ny Teknik kan i alla fall avslöja att avtalet omfattar framtagandet av två versioner av Gripen E. Det framgår av en mindre del av avtalet som FMV lämnat ut på tidningens begäran.

Flygvapnets cirka 100 C/D-plan uppgraderas för närvarande till en version som kallas materielsystem 20. De nya versionerna av Gripen E betecknas därför följaktligen för materielsystem 21 och 22.

Blir det två modeller av Gripen E?

-Vårt avtal med Saab täcker både framtagande av materielsystem 21 och 22. Den första versionen kommer att ha nytt skrov och ny motor, och den andra kommer att förses med olika uppgraderingar, konstaterar Dan Averstad.

Är materielsystem 22, den slutliga Gripen E?

-Gripensystemet ska vara operativt in på 2040-talet, det innebär att vi kommer att behöva genomföra vidareutveckling och uppgraderingar även framgent.

Hur många Gripen E-provflygplan kommer Saab att bygga?

-Större delen av avtalet med Saab är hemligt och antalet provflygplan omfattas av den sekretessen, uppger Dan Averstad.

När tror du att det första flygprovet med nya Gripen E kommer att äga rum?

-Det är för tidigt att säga. Men de första serieleveranserna ska komma 2018. Däremellan kommer det att pågå utvecklingsarbete, delsystemprov och flygprov.

Vilka komponenter från dagens svenska C/D-plan ska användas i nya svenska Gripen E? Det har talats om växellådan och katapultstolen...

-Det är inte klart ännu. Det pågår nu upphandling av underleverantörer från Saabs håll och som kan påverka andelen återanvända komponenter. Därför kan vi inget säga ännu.

Beror andelen återanvänd utrustning på hur Saab lyckas prismässigt i sitt upphandlingsarbete?

-Ja, vi kommer att göra en ekonomisk bedömning om vilka delar som vi vill återutnyttja av de investeringar som är gjorde i systemet, men vi gör också andra analyser, som att undersöka hur materielen står sig i ett livscykelperspektiv.

Men då kan det bli så att det blir billigare att köpa nytt, att inga delar återanvändas?

-Det återstår att se. De komponenter som inte klarar prestanda måste ju bytas ut. Men min bestämda bedömning är att vissa delar kommer att återanvändas. Vårt uppdrag från regeringen går ut på att säkerställa -ombyggnaden - av befintliga flygplan.

Försvarsministern Karin Enströms pressekreterare har uppgett att "för varje ny Gripen E slaktats en C/D".

Vad händer med C/D-planen efter att man tagit vissa delar från dem?

-Den nuvarande inriktningen är att delarna avvecklas men vi kommer kontinuerligt att pröva om delar kan återanvändas.

Dan Averstad nämner att man exempelvis tittar på C/D-planens skrov ur återvinningsperspektivet. Men några konkreta planer existerar inte.

Schweiz har beställt helt nya plan och där pågår en politisk process. Vad händer om landet drar sig ur affären?

-Ja, nu pågår en beslutsprocess i Schweiz. Vi får se vad den landar i. Men vi har i avtalet säkerställt möjligheter att under vissa omständigheter göra helt eller delvis avbeställning av det vi beställt.

Hur är "avbeställningsskyddet" utformat? Måste Sverige också misslyckas med att hitta en annan utvecklingspartner för att det ska gälla?

-Det innehåller den typ av skydd som vi alltid har i liknande avtal, plus delar som gäller om Schweiz inte beslutar om att anskaffa Gripen.

Då har Sverige redan satsat 13 miljarder kronor.

-Ja. Om det inte blir en beställning från Schweiz reglerar avtalet också hur eventuella upparbetade kostnader ska regleras.

I februari 2013 beställde FMV vidareutveckling av C/D-planen för 140 miljoner kronor, bland annat ska man utveckla lampor som ska underlätta lufttankning i mörker och annan utrustning.

Kommer det fler utvecklingsorder som gäller C/D-planen från FMV?

-FMV har i nuläget inga ytterligare utvecklingsuppdrag från Försvarsmakten för Gripen C/D.