Därför stoppas den nya snittmätningen

"Det är svårt i dag att få en fällande bild av föraren - nu måste man få två."

Så säger en skeptisk intervjuperson i Rikspolisstyrelsens och Vägverkets förstudie om så kallad sträck-ATK, en förstudie som nu fått myndigheterna att lägga hela projektet på hyllan.

Trots stora väntade förbättringar av trafiksäkerheten blir nu tekniken en hyllvärmare i Sverige. Integritetsproblemet vägde för tungt.

- Det mest avgörande är att man behöver ansiktsbilder även av dem som inte har gjort sig skyldiga till någon överträdelse, säger Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall.

- Vi trodde först att det skulle räcka med en bild av nummerplåten, och att man skulle kunna ta en ansiktsbild först om det gått för fort. Men riksåklagaren utgår ifrån att man också måste ha en bild av vem som kört in på sträckan. Då tycker de som vi har djupintervjuat i fokusgrupper att det inte är så kul längre.

Mätning av genomsnittlig hastighet bygger på att två kameror, med någon kilometer emellan, tar var sin bild av varje bil som passerar.

Likheterna är stora med vanliga fartkameror, så kallade punkt-ATK-system, men en punktkamera tar bara bilder av bilar som verkligen kör för fort.

Vissa länder har så kallat ägaransvar, där ägaren får ta böterna vem som än har kört bilen. I andra råder uppgiftsplikt, en skyldighet för ägaren att avslöja vem som kört bilen.

Sverige har inget av detta, och därför skulle två ansiktsbilder krävas i rätten.

Bilderna förstörs omedelbart om bilen kört lagligt, men myndigheterna drar sig för att försöka övertyga landets miljontals bilförare.

Risken för negativa kampanjer hos kvällstidningarna nämns särskilt i förstudien. "Det blir stora löpsedlar", spår en bilist.

Mängden olyckor med döda eller svårt skadade skulle minska med 37 procent på berörda sträckor, bedömer myndigheterna, att jämföra med 30 procent med dagens punktkameror.

ATK står för automatisk trafiksäkerhetskontroll.

–?Rätt att väga in läsarnas reaktion
Vägverket gör rätt som väger in hur kvällstidningar skulle reagera på sträck-ATK, tycker Thomas Mattsson, chef för Expressens webbupplaga.

–?Det är naturligt för oss att företräda den stora allmänhet som är skeptisk till registrering, säger han.

–?Det finns ju många andra sätt att minska hastigheter än att ta porträttbilder av alla bakom en ratt.

Han säger att värnandet om enskildas integritet gentemot myndigheter alltid har varit centralt för Expressen.
–?Om de inte tar hänsyn till mediala följder av ett beslut så har de gjort en dålig konsekvensanalys.