Fordon
Därför fixade svensk industri vulkankrisen
Volvo PV:s tillverkning hade påtagliga störningar, medan Sony Ericsson med fabriksbas i Asien kunde producera utan avbrott. Foto: Volvo PV/Scanpix
En hel del jonglerande, men inga produktionsstopp. Så kan konsekvenserna av flygstoppet summeras för svensk industris del. Av miljö- och kostnadsskäl strävar företagen mot att minimera sina flygtransporter.
Brist på elektronikkomponenter tvingade biltillverkaren BMW att stoppa produktionen vid tre anläggningar i Tyskland. Svenska företag klarade sig utan produktionsstopp, men askmolnet tvingade fram krisplaner och nödlösningar för att få fram gods i tid.
För Volvos personbilstillverkning var störningarna påtagliga. Även här handlade det om elektronikkomponenter, berättar logistikchefen Erik Uyttendaele.
- Det ledde till att våra direktleverantörer av instrumentpaneler inte fick ljudmoduler från sina underleverantörer. Vi har processer för sådana här lägen och i det här fallet valde vi att bygga bilarna med instrumentpaneler där ljudmodulerna saknades, för att montera dem i efterhand när flödet kommit igång igen.
Elektronikkomponenter och elektronikprodukter är varugrupper som ofta flygs, men av kostnads- och miljöskäl försöker många företag minska flygtransporterna.
- Vi har sedan en lång tid tillbaka ett beslut om att våra egna transporter ska gå via land eller sjö. Främsta skälet till det är miljöhänsyn, men det visade sig vara klokt även i den här situationen, skriver Eva Andrén, logistikansvarig på Ericsson i en skriftlig kommentar.
Ericsson rapporterar att företaget inte haft några nämnvärda störningar.
Hos mobiltelefontillverkaren Sony Ericsson påverkades i första hand leveranserna till kunderna.
- Vi har både vår fabriksbas och våra leverantörer i Asien, så vi lyckades fortsätta producera utan avbrott. Däremot fick vi specialchartra plan från Asien till Europa, där det fanns möjlighet att ta in godset och sedan skeppa det på lastbil, säger Johan Clarin, global chef för tillverkning och logistik på Sony Ericsson.
Läkemedel är ett annat exempel på produkter som ofta fraktas med flyg. För Astra Zeneca påverkades framförallt leveranserna till andra kontinenter. En stor andel av dem går via flygplatser i norra Europa.
- Vi hade inte samma inverkan på inkommande flöden, försörjningsmaterialet till vår produktion kommer till stor del med land- och sjötransporter, säger Jens Lamberth, inköpsansvarig för interkontinentala transporter hos Astra Zeneca.
Men även läkemedelskoncernen vill minska beroendet av flygtransporter. Sedan två-tre år tillbaka lägger man om mer till sjötransporter.
Experten: Se över krisplanen!
Kortare ledtider och allt mer förfinade försörjningskedjor gör samtidigt att bräckligheten ökar. Lärdomen från flygstoppet är att se över riskerna i transportkedjan.
- Efter en sådan här händelse kommer många att göra ett riskanalysarbete. Inte många förstår i?dag den inbyggda risknivån i sina försörjningskedjor, säger Johan Karlberg, ansvarig för supply chain management på konsultföretaget Accenture. Det är inte bara ett oväntat askmoln som kan ställa till det. Vad händer om en lastbil förloras eller om en maskin eller fabrik brinner upp?
Det är ett strategiskt beslut vilken risknivå företaget kan leva med.
- Det kan innebära att du till exempel måste omvärdera både underleverantörer och skaffa reservlösningar för att ha en robust försörjningskedja, säger Johan Karlberg.
