Fordon

Ammoniak är ett smartare fartygsbränsle än naturgas

Foto: C-Job Naval Architects

Det väger dubbelt så mycket och tar upp tre gånger mer plats än fossila bränslen. Men ammoniak har ändå stor potential för att ersätta flytande naturgas som ett grönt alternativ i fartygsmotorerna.

Publicerad

Transporter till sjöss är en smutsig historia, och många sneglar på flytande naturgas som ett grönare alternativ till bunkerolja. Problemet är att få vågar satsa på naturgasen innan en betryggande infrastruktur finns i nog många hamnar.

Samtidigt vill ingen investera i att bygga upp infrastruktur för ett bränsle som inte efterfrågas. Nu pekar holländska experter på en annan lösning – ammoniak, en råvara som redan är vitt spridd med en väl utbyggd infrastruktur.

– Nuförtiden är det konstgödselindustrin som är huvudkonsumenten av ammoniak. De förses av fartyg som bär ammoniak med en dödvikt på upp till 60 000 ton ammoniak. Industrins existerande infrastruktur skulle kunna användas för att öppna bunkringsplatser för skepp i framtiden, och den nuvarande produktionen erbjuder möjligheten till en mjuk övergång. Det finns redan hamnar tillgängliga som skulle kunna förse de första fartygen, säger Niels de Vries, en marinarkitekt vid holländska C-Job Naval Architects till Martime Executive.

Nu jobbar C-job på ett projekt tillsammans med ingenjörer från Proton Ventures för att utforska potentialen kring att använda ammoniak i marina förbränningsmotorer med gnist- och kompressionständning. Konceptet har redan testats i liten skala men aldrig i fullskalig marin drift.

Då ammoniaken har ett lägre energivärde måste kompressionen ökas påtagligt. Den frätande effekten är ett annat problem som måste hanteras. Exempelvis äts koppar och zink snabbt upp.

En nackdel är att ammoniaken väger dubbelt så mycket och tar upp tre gånger så mycket plats som fossila bränslen. En fördel är dock att råvaran kan framställas med överskottet från förnybar el. Produktionen är dessutom skalbar. I likhet med vätgas bidrar ämnet inte till växthuseffekten. Ammoniak kan dessutom användas i bränsleceller, exempelvis med ett protonutbytesmembran (PEM)-teknik.

Hanteringen medför ungefär lika stora risker som andra bränslen. Ämnet är inte fullt lika eldfängt, men å andra sidan är vätskan mycket giftig och kan medföra hälsorisker. Lagringen kan antingen ske vid 39 minusgrader under atmosfäriskt tryck, eller tio bar vid rumstemperatur. Det är dock inte en ny råvara, och tillgängligheten kan väga upp nackdelarna. C-job håller även på att ta fram ett koncept på ett fartyg som är optimalt för transport av ammoniak.