Algoritmen som gör att du slipper må illa

<p>Illamående när du åker X2000? Då är du inte ensam. Runt 10 procent av alla passagerare mår illa när vagnarna lutar i kurvorna, och ger hjärnan signaler om att omgivningen svajar. </p> <p>En procent av passagerarna blir så rejält sjuka att det händer att de kräks.</p> <p>Rickard Persson vid KTH kan sitta inne med lösningen på problemet. Under fem år har han arbetat med att utveckla en beräkningsmodell som kan används för att få tågsättet att luta så lite som möjligt. För ju större lutning, desto högre risk för åksjuka. </p> <p>Men fullt så enkelt som att bara minska lutningen är det inte.</p> <p>- En lägre lutning leder till att skakningarna i vagnen ökar och att sidokrafterna tilltar. Det minskar komforten och gör det svårare att gå i tåget, säger Rickard Persson på institutionen för spårfordon på KTH </p> <p>i Stockholm.</p> <p>- Tidigare försök att minska lutningen har också stoppats, eftersom ombordpersonalen har protesterat.</p> <p>Den algoritm han nu har tagit fram tar hänsyn till alla faktorer och räknar fram den optimala lutningen. För att beräkningen ska gälla måste man veta exakt var tåget befinner sig </p> <p>i varje ögonblick och hur spåret ser ut strax framför. Algoritmen har därför kopplats ihop med ett gps-baserat databassystem, som har utvecklats av tågtillverkaren Bombardier. </p> <p>Med spårdata från Banverket och ett lånat X2000 testades algoritmen i somras. Under tre dagar dundrade tåget fram och tillbaka mellan Hallsberg och Stockholm. </p> <p>Totalt deltog 200 friviliga, alla med en tendens att bli illamående på X2000. Under resans gång fick de rapportera hur de mådde. Fyra provfall testades: lutning som ett vanligt X2000, en mindre fast lutning som räknats ut av Väg- och transportforskningsinstitutet, samt två fall där tåget körde mot lagrade spårdata och olika lutningsnivåer. </p> <p>- Ett X2000 har en lutning mot boggiplanet på 8 grader. Vi minskade lutningen med 2 grader och det blev klart märkbart för passageraren.</p> <p>År 2011 ska studien vara helt avslutad. Men redan nu finns intresse för algoritmen. </p> <p>- Vi bedömer algoritmen som mycket intressant och vill implementera den i framtida tåg, säger Henrik Tengstrand, utvecklingschef på Bombardier.</p>