Fordon
135 hektar av nya växten kan ge planet tio timmars flygtid
University of Illinois modifierade sockerrör ger långt mer bio-jetbränsle än andra grödor. 135 hektar ”lipidcane” ska räcka för att hålla en Boeing 747 flygande i tio timmar. Och forskarnas föreslagna odlingar sägs kunna täcka 65 procent av USA:s flygbränslebehov.
Flygbranschen är en av de snabbast växande koldioxidkällorna – och efterfrågan på flygstolar förväntas dubblas under de kommande 20 åren. Därför är trycket stort på industrin. Kommersiella elflygplan ligger många år in i framtiden, och branschen behöver sänka sina utsläpp snabbare än så. Globalt har det civila och militära flyget godkänt en 50 procentig inblandning av växtbaserade oljor i flygbränsle – men trots detta produceras väldigt små kvantiteter av bio-jetbränsle.
För att komma upp i volym krävs en utveckling av nya framställningsmetoder tillsammans med ett lågt pris på grödan. Sockerrör har länge använts för att framställa etanol, men University of Illinois har undersökt om växten istället kan användas för biodiesel – detta genom att öka andelen olja.
Naturligt ligger oljenivån på 0,05 procent, vilket är alldeles för lågt för att framställa biodiesel. Många växtforskare trodde att nivåer på 1 procent skulle vara toxiska för plantan, men University of Illinois datamodeller har visat att man kan öka sockerrörets oljenivå ända upp till 20 procent.
Läs mer:
Sedan 2012 har universitetet drivit projektet PETROSS, som backas upp av USA:s energimyndighet. Under den tiden har forskarna lyckats driva upp nivåerna av olja och fettsyror i växtens löv till tolv procent. Nu siktar de på den teoretiska gränsen – och om målet på 20 procent uppnås kommer de manipulerade sockerrören kunna producera 2 500 liter biobränsle per ”acre” (0,4 hektar). Det innebär att 135 hektar sockerrör skulle kunna hålla en Boeing 747 i luften i tio timmar.
Den modifierade plantan kallas ”lipidcane”. I dag tillverkas en stor del av USA:s biodiesel av sojabönor. Vid oljenivåer på 20 procent kommer sockerröret ge 15 gånger så stor avkastning. Redan vid nivåer på fem procent kan man få ut fyra gånger så mycket bränsle per hektar jämfört med sojabönor.
University of Illinois anser att odlingar på 9,3 miljoner hektar, placerade i sydöstra USA, skulle kunna täcka 65 procent av landets behov av jetbränsle – till ett lägre pris än bränsle producerat av alger, sojabönor eller palmolja.
Växten har fler fördelar. Efter att lipidcane har lämnat ifrån sig oljan återstår vad som kallas ”bagasse”. Restprodukten kan brännas för att generera fjärrvärme eller el. Enligt forskarnas analyser skulle energin kunna räcka för att driva raffinaderiet – och leverera tillbaka energi till elnätet.
Genom att effektivisera fotosyntesen har forskarna fått lipidcane att växa 20 procent snabbare i varmt klimat, och nära 70 procent snabbare i kalla miljöer. Nu inleder teamet sitt arbete för att utveckla ”energycane”, en version av sockerröret som ger en ännu högre avkastning.
