Vindkraftverkens turbinblad har hittills varit svåra att återvinna och mängder av blad har därför lagts i avfallstippar. Nu har statliga Vattenfall bestämt sig för att sluta med sådan deponering.
Det mesta av ett vindkraftverk, cirka 85–90 procent, går att återvinna. Men turbinbladen har varit sorgebarnet. De består av kompositmaterial som är svåra att separera när vindkraftverket har tjänat ut.
Flera forskningsansträngningar har dock gjorts för att lösa problemet. I Danmark har till exempel flera vindkraftstillverkare gått samman i ett gemensamt projekt.
Den spansktyska vindkraftsjätten Siemens Gamesa har också meddelat att de har lyckats ta fram ett återvinningsbart turbinblad för havsbaserad vindkraft (se faktaruta). Sex sådana blad, 81 meter långa, har redan tillverkats vid fabriken i Aalborg i Danmark.
Siemens Gamesas nya återvinningsbara rotorblad för havsbaserad vindkraft. Foto: Siemens Gamesa
Nu har svenska Vattenfall satt flera mål för sin hantering av uttjänta turbinblad:
Ett omedelbart beslut om att förbjuda deponering av uttjänta turbinblad från egna vindkraftsparker och ett åtagande om att återanvända, återvinna eller utnyttja 100 procent av alla uttjänta turbinblad.
Senast 2025 ska 50 procent av materialet i varje turbinblad återvinnas.
Senast 2030 ska 100 procent av materialet i varje turbinblad återvinnas.
– Det är inte längre acceptabelt att vindkraftsbranschen deponerar sitt kompositavfall, inte ens i de fall då landets egen lagstiftning medger detta, säger Eva Philipp, chef för miljö och hållbarhet på Vattenfalls affärsområde vind, i ett pressmeddelande.
Annons
”Forskning sker intensivt hos alla aktörer”
Bolaget ser det som en stor utmaning att nå målet om 100 procents materialåtervinning till 2030 men tänker sig att komma dit genom att stödja forskning om återvinning av kompositavfall. Dessutom planerar Vattenfall att främja möjligheten att konstruera turbinbladen på ett sätt som underlättar återvinning.
På vägen till att nå målet om 100 procents materialåtervinning kommer turbinblad att återanvändas på andra sätt, till exempel genom att malas ned och blandas in i cement, eller genom att behandlas med pyrolys för att på så sätt bilda oljor och gaser, som kan användas som bränsle.
– Vi ser inte det som den bästa lösningen, men det är en lösning som behövs i intervallet i väntan på att andra tekniker industrialiseras. Vi samarbetar aktivt med aktörer för att stötta forskning och utveckling och bidrar med turbinblad så att de kan testa sina lösningar, säger Gustav Frid, miljö- och hållbarhetsspecialist på Vattenfall vindkraft, till Ny Teknik.
Men till era nya parker kan vi väl helt enkelt köpa turbinblad från Siemens Gamesa, som har tagit fram ett återvinningsbart blad?
– Ja det är ambitionen. Vi har en nära dialog med Siemens Gamesa och andra tillverkare som arbetar mot samma mål. Forskning om det här sker intensivt hos alla aktörer, säger Gustav Frid.
Flera parker faller för åldersstrecket
Enligt studien Rekovind från forskningsinstitutet Rise har de turbinblad som hittills har tagits ur bruk i Sverige gått till renovering, andrahandsmarknaden, förbränning och deponi. Vattenfall har än så länge monterat ned två vindparker om totalt 12 turbiner i Sverige.
– Rotorbladen från de parkerna har alla lagts på deponi, säger Gustav Frid.
Annons
Inom de närmaste tio åren väntas flera av Vattenfalls vindparker falla för åldersstrecket.
– De flesta parkerna vi har i närtid ligger i Nederländerna och Danmark. Det är där vi har vår äldsta portfölj, säger Gustav Frid.
Samma dag som Vattenfall presenterade sina återvinningsmål gick även den danska turbintillverkaren Vestas ut med en färdplan för att nå sitt mål om avfallsfria turbiner till 2040. Också Vestas siktar på att nå 100 procents återvinning av turbinbladen till 2030.
Siemens Gamesas återvinningsbara turbinblad
Enligt Siemens Gamesa kan de återvinningsbara bladen tillverkas på samma sätt som de tidigare bladen. Skillnaden är ett nytt bindemedel som ersätter epoxiharts.
När vindkraftverket har tjänat ut ska bladet sänkas ned i en uppvärmd och svagt sur vätska, vilket ska leda till att bindemedlet släpper från glasfiber, plast trä och metall. På så sätt kan materialen tas tillvara och komma till ny användning.