Vattenfall besvikna över fjällvärmeaffären i Hamburg

– Vi är besvikna över det här, säger Vattenfalls vd Magnus Hall.

Vattenfalls intäkter ökade och vinsten steg under det tredje kvartalet. Omvärderingar i den så kallade kärnavfallsfonden och i energijättens finansiella instrument är huvudförklaringar till det förbättrade resultatet, enligt energibolagets vd Magnus Hall.

– Ett ungefär stabilt resultat. Man får vissa positiva effekter men det är lite mer av engångskaraktär.

Kol och gas drar ned resultat

Samtidigt visar det statliga energibolaget på en försämrad underliggande vinst. Det beror dels på kraftigt höjda kostnader för kol och gas, något som Vattenfall inte lyckats ta ut på kunderna, dels på en stor engångsintäkt i fjol som inte finns med i tisdagens rapport.

– Slår man ihop dessa kan man säga att resultat i princip är oförändrat, säger Hall.

Den tyska marknaden fortsätter vara en nagel i ögat för Vattenfall. Sedan tidigare har energikoncernen brottats med den numera sålda brunkolsverksamheten, en försäljning som kritiserats för att vara en i ledet av dåliga affärer som Vattenfall genomfört.

”Priset var inte så bra”

Men Magnus Hall håller inte med om kritiken. Enligt honom tillhör brunkolet det förgångna.

– För oss var det strategiskt helt fel riktning, vi vill gå mot fossilfritt inom en generation och brunkolet passar inte in för oss på lång sikt. Priset var inte så bra men vi tror inte att det hade varit lättare att sälja den verksamheten i dag. Vi ser inte alls det som en misslyckad affär.

Att staden Hamburg nu väljer att köpa tillbaka Vattenfalls fjärrvärmesystem för 950 miljoner euro ligger dock inte i linje med Vattenfalls planer.

– Finansiellt är det ingen dålig affär för oss men utvecklingsmässigt hade vi hellre varit kvar. Vi är besvikna över det här men det förändrar inte möjligheterna att fortsätta växa i Tyskland.

Regeringens politik – bekymmersam

På hemmaplan är det politikerna som oroar vd:n. Regeringen har sedan tidigare planer på att begränsa avkastningsmålen för nätinvesteringar för att på så sätt komma åt kraftiga och omstridda höjningar av nätavgifterna.

Men incitamenten för att utöka elnäten behöver finnas kvar, enligt Hall.

– Det ser vi som bekymmersamt. Alla vet att vi behöver investera i nätet för om man tittar på svensk energiförsörjning och var vi expanderar någonstans så kommer vi vara beroende av att elnäten hänger med.

– Utan investeringarna innebär det fortsatta problem med att koppla upp nya stadsdelar, problem med att få fram effekt för de som vill öka användningen för att skapa nya arbetstillfällen och för att kunna koppla upp mer förnybart. Näten är en grundbult.