Energi
Uniper: Vill bygga ny kärnkraft i Barsebäck – och vind, sol och vätgas
Barsebäcks ägare Uniper vill bygga ny kärnkraft. Just nu pågår nedmonteringen av de två reaktorer som stängdes 1999 respektive 2005. Arkivbild. Foto: Ola Torkelsson/TT
Barsebäcks ägare Uniper presenterar planer för ny kärnkraft. Vid nedlagda Barsebäcks kärnkraftverk vill energibolaget bygga en ny energipark, där kärnkraft, vindkraft, solenergi och vätgasproduktion ska rymmas. Nu vill energibolaget ha långsiktiga blocköverskridande energipolitiska överenskommelser.
– Vi har i dag inte tillräckligt med energi i Skåne och vi vill bidra med lösningen, säger Åsa Carlson, vd för Barsebäck Kraft, till SVT Agenda.
Tankarna på att bygga ett nytt kärnkraftverk i skånska Kävlinge är inte helt nya, men med den nya regeringens tydliga fokus på kärnkraft tar de ett steg framåt.
– Det är positiva signaler som kommer från den nya regeringen, säger Åsa Carlson, vd för Barsebäck Kraft, ett dotterbolag till Uniper
Uniper är delägare i samtliga svenska kärnkraftverk som är i drift. I OKG, som driver kärnkrfatverket i Oskarshamn, är bolaget majoritetsägare.
I september blev tyska staten ägare till energibolaget, som tidigare ägdes av finska Fortum.
Barsebäcks reaktorer stängdes 1999 och 2005
Exakt hur stor kärnkraftsanläggning som Uniper vill bygga kan vd:n Åsa Carlson inte svara på i dag.
Det kan handla om ett fullskaligt kärnkraftverk eller så kallade små modulära reaktorer (SMR), det vill säga en mindre fabrikstillverkad reaktor.
Just nu pågår nedmonteringen av Barsebäcks båda reaktorer. Den ena stängdes 1999, den andra 2005. Rivningen och återställandet av marken väntas vara klar tidigast 2030.
Men redan innan dess vill Uniper bygga en energipark, där de vill utveckla och forska om fossilfria och koldioxidneutrala energilösningar. Det kan handla om sol- och vindkraft, vätgasproduktion och kärnkraft, där kärnkraften ska stå för den planerbara basen.
Vill ha långsiktiga politiska överenskommelser
För Barsebäcks del har planerna inte kommit så långt att det finns en prislapp eller att man har börjat titta på finansiering. Men Åsa Carlson välkomnar regeringens besked om att införa statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor för investeringar i ny kärnkraft.
Hon efterlyser också breda överenskommelser om kärnkraften. Saknas långsiktiga spelregler vågar ingen satsa, menar hon. Även statliga Vattenfall har efterlyst blocköverskridande överenskommelser om energipolitiken, som garanterar förutsättningarna för tiotals år framöver.
Energipolitiken enligt Tidöavtalet
Sverige ska ha ett nytt mål där det som tidigare kallats förnybar energi blir 100 procent fossilfri energiproduktion.
Kärnkraften får en betydligt tyngre del i framtida svenska energisystem. Vattenfall kommer att få ett uppdrag om att påbörja planering om upphandling om ny kärnkraft. Inom EU kommer regeringen att driva på för ett snabbspår av typgodkända reaktorer.
Vindkraft fortsätter att vara en viktig del i energipolitiken men utgör inte basen. Däremot stoppas subventionen av anslutningarna av elnät till de havsbaserade vindkraftsbyggena.
Vattenkraftens omprövning ska pausas och avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för kraftvärmeproduktion ska ses över.
Källa: Tidöavtalet