ENERGI

Tysk vindkraftsdrake utmanar dieselgeneratorn

Ett flygande vindkraftverk flyger som en drake
Den flygande vindkraftdraken går till väders på Mauritius för att fånga vind på hög höjd.

Trots motgångar satsar flera utvecklingsföretag på flygande vindkraftverk. Den här tyska draken flyger i åttor på några hundra meters höjd. Målet: att erbjuda ett fossilfritt alternativ till dieselgeneratorn.

På höga höjder är vinden ofta starkare och mer stabil än vid marknivå. Det har fått en rad företag att utveckla olika typer av flygande vindkraftsverk. Allt för att försöka producera mer el än vad som är möjligt med traditionella vindsnurror som sitter i torn på land eller till havs.

I början av året tog exempelvis det tyska företaget Skysails Power ett system i drift på Mauritius. Där svävar en 120 kvadratmeters drake runt i prydliga åttor på några hundra meters höjd över ett sockerrörsfält. Syftet med projektet är att demonstrera att tekniken är kommersiellt tillgänglig.

Enligt Skysails kan tekniken ge elförsörjning i områden som saknar elnät, och där många hushåll idag är beroende av dieselgeneratorer. Företaget berättar för tyska tv-kanalen Deutsche Welle att en enda av företagets drakar skulle kunna försörja upp till 500 hushåll med el. Och det med 90 procent mindre material jämfört med ett traditionellt vindkraftverk.

Ett antal utmaningar återstår att lösa innan vindkraftsdrakar kan slå igenom på bred front. Man måste exempelvis bevisa att tekniken är säker, tillförlitlig och inte orsakar buller.

Ny Teknik har skrivit om många satsningar på flygande vindkraft under åren.

Läs mer från 2010: Fångar vinden med en drake

Och från 2012: Flygande vindkraft ger dubbelt upp

Entusiasmen var exempelvis stor i branschen när Google 2015 startade tester med en teknik från uppstartsbolaget Makani.

Hittills har ingen av de flygande innovationerna fått sitt genombrott, och flera försök har floppat. Googles projekt är exempelvis nedlagt.

Men hoppet om att skörda el högt uppe i det blå lever vidare i flera uppstartsbolag. Här kan du läsa om norska Kitemill, som startade tester i fjol.

✉️ Språk- eller faktafel i texten? Skriv och berätta.