Energi
Tämjd bakterie ger grön bensin
Doktoranden Josefine Anfelt, på KTH, visar en flaska cyanobakterier som har tämjts till att tillverka ämnet butanol. Foto: Jörgen Appelgren
Bensin av solljus och koldioxid. Det är målet för ett nytt forskningsprojekt på KTH. Första steget är avklarat: På labbet tillverkar de genmodifierade bakterierna butanol.
I ett upplyst skåp står små glasflaskor på ett skakbord som får det gröna innehållet att skvalpa runt. De innehåller cyanobakterier, samma typ av bakterier som förvandlar Östersjön till en geggig sörja på sommaren.
Men cyanobakterierna på labbet på KTH har tämjts till att tillverka ett ämne som de normalt sätt inte gör: butanol.
– Det rör sig ännu om mycket små mängder, men vi har visat att det går, säger forskaren Paul Hudson som leder arbetet.
Eftersom bakterierna är fotosyntetiska kräver de bara koldioxid och solljus för att överleva. Det gör dem till idealiska fabriker för biobränsle. Råvarorna finns i överflöd.
En av Sveriges mest framträdande bioteknikforskare, professor Mathias Uhlén, har det övergripande ansvaret för projektet som ingår i en stor svensk satsning på att framställa avancerade biobränslen med hjälp av genmodifierade mikroorganismer. Projektet, där även Jens Nielsens grupp på Chalmers deltar, har fått 25 miljoner kronor av forskningsstiftelsen Formas.
– Lyckas vi bygga en bakterie som gör billig bensin av solljus och koldioxid från atmosfären så kommer det att förändra världen, säger Mathias Uhlén.
Att använda ingenjörsmässiga metoder för att bygga om i arvsmassan hos mikroorganismer är ännu ett ganska nytt område. Det är fortfarande långt kvar innan det går att tanka bilen med bensin tillverkad av cyanobakterier, understryker Mathias Uhlén.
– Jag räknar med att det tar minst tio år, utmaningarna är flera, säger han.
Första steget är att få bakterierna att producera butanol i större mängder utan att de dör på kuppen. Sedan gäller det att stoppa in och slå ut fler gener så att slutprodukten blir längre kolväten som kan fungera som ersättning till bensin. Slutligen ska processen lyftas ut från labbet och skalas upp i industriell skala.
Längst i världen har det amerikanska företaget Joule kommit, som under två år har testat sin teknik för att tillverka etanol från solljus och koldioxid med hjälp av cyanobakterier. Nyligen inledde Joule ett samarbete med biltillverkaren Audi.
Förutom att produktionen inte kräver någon jordbruksmark har den också potential att bli mycket mer effektiv än dagens biobränslen som görs av majs och sockerrör.
– Jämfört med majsetanol talar vi om minst 20 gånger fler liter per hektar och år, säger Mathias Uhlén.
