Sydsvensk likströmslänk tampas med förseningar

Det svenska elnätet domineras av växelström. Men i statliga Svenska Kraftnäts jätteinvestering Sydvästlänken ingår en 25 mil lång likströmsförbindelse. Det är första gången som det svenska stamnätet förses med en likströmsförbindelse inom fastlandet.

Sydvästlänkens likströmsförbindelse kommer att gå mellan omriktarstationerna i Barkeryd i Småland och Hurva i Skåne. Syftet är att öka överföringskapaciteten mellan mellersta och södra Sverige.

Förbindelsen består av två parallella länkar på 600 MW vardera och en spänning på 300 kilovolt. Men den har försenats flera gånger på grund av teknikproblem i omriktarstationerna.

– Leverantören GE Grid, som tidigare hette Alstom, har inte fått tekniken att fungera i omriktarstationerna. Därför har vi inte kunnat ta ledningen i drift, säger Joel Nylin, kommunikatör på Sydvästlänken.

Nu är planen att ta den första länken i drift i sommar, och den andra länken i januari 2018.

Den norra delen av Sydvästlänken, mellan Östansjö och Barkeryd, byggs däremot med växelströmsteknik och är redan klar. Här är det luftledningar med 400 kilovolts växelström.

Svenska Kraftnät anser att växelström är det effektivaste sättet att överföra elektricitet. Att Sydvästlänken ändå får en likströmsförbindelse beror på att syftet är att öka kapaciteten för överföring mellan två punkter i stamnätet, från mellersta till södra Sverige.

– Förbrukningen i södra Sverige ökar, och i kombination med att Barsebäck lades ner uppstår ibland en brist på elenergi i södra Sverige. Med Sydvästlänken i full drift ökar vi överföringskapaciteten på sträckan med runt 25 procent, säger Sverker Ekehage, projektledare för Sydvästlänken.

Den norra delen däremot ska främst stärka stamnätet – och därför används växelströmsteknik.

Nackdelen med likströmsledningar är att de till skillnad mot växelströmsledningar inte automatiskt kan fungera som varandras reserver. Om ett fel eller avbrott uppstår i likströmsnät krävs handpåläggning för att styra om elektriciteten så att den inte hamnar i regionnäten och orsakar överbelastning.

– Men likströmsdelen i Sydvästlänken får inte samma interaktion med stamnätet, utan det byggs för överföring av stora mängder el från en punkt till en annan, säger Joel Nylin.

En nackdel med växelströmsledningar med hög spänning är att de inte går att gräva ner i marken. Då uppstår fasförskjutningar mellan ström och spänning, vilket leder till att stora mängder elektricitet inte kan användas.

Det problemet finns inte för likströmsledningar. I Sydvästlänkens likströmsförbindelse kommer 19 mil att förses med markkabel och sex mil med luftledningar.

– Mellan Nässjö och Värnamo kunde vi dra ledningen i en redan befintlig ledningsgata och där var markförhållandena inte lämpliga för en markkabel. Därför blev det luftledning på den sträckan, säger Sverker Ekehage.

Hela Sydvästlänken beräknas kosta 7,3 miljarder kronor.