Svenska kyrkan vill tjäna pengar på batterier

Svenska kyrkan äger cirka 3 500 kyrkor som är utspridda över hela landet. Huvudsakligen värms de med el. Elementen är igång under ett fåtal korta, intensiva perioder varje vecka och effektuttaget är därför extremt ojämnt.

I en förstudie har kyrkan under våren undersökt möjligheten att installera energilager i form av batterier i kyrkor. Enligt resultatet finns det pengar att tjäna samtidigt som utsläppen kan minska. Arbetet har genomförts av företaget Ntricity under ledning av Karlstads stift.

Drygt en tredjedel av kyrkorna, alltså 1 100 stycken, uppskattas vara aktuella för att få batterier. En sådan investering skulle kosta ungefär 500 miljoner kronor. Det skulle sedan leda till en ekonomisk nytta om totalt 75 miljoner kronor varje år, enligt förstudien. Dels i form av sänkta kostnader för elabonnemang när effekttopparna kan kapas, dels genom nya intäkter.

Tanken är att batterierna laddas när kyrkan använder lite el, sedan kan batteriet skjuta till den lagrade energin vid uppvärmning. På så sätt blir toppeffekten lägre.

Ska kunna minska import av fossil energi

Svenska kyrkan skulle också kunna tjäna pengar på batterierna genom att de bistår elnätet med frekvensreglering. Det innebär att de laddar eller laddas ur beroende på om elnätets frekvens behöver sänkas eller höjas. Sådana tjänster köper stamnätsägaren Svenska kraftnät och skulle alltså ge Svenska kyrkan en ny intäkt.

– Det som är bra med batterier i just kyrkor är att verksamheten är koncentrerad till just värmen. Vi har inte en massa andra förbrukare, utan det är värmen som tar el. Sedan är bruket av batterier för den egna verksamheten planerbar. Uppvärmning behövs till begravningar, gudstjänster och vigslar, det finns en väldigt tydlig planering. Vi kan säga i förväg exakt när vi behöver nyttja vårt batteri, säger Johannes Wikström, energiingenjör på Karlstads stift.

Men enligt förstudien kan kyrkobatterier även ge en klimatvinst. Ungefär 90 ton koldioxidutsläpp per år kan undvikas om kyrkorna förses med batterier.

– Samkör man siffrorna på när Sverige importerar fossil energi från utlandet med dem över kyrkans löpande effektbehov, framgår att en genomsnittlig kyrka med ett batteri kan spara motsvarande 90 kg koldioxid per år i minskad import av fossil el, säger Johannes Wikström.

”Där vi har flaskhalsen i elsystemet”

Genom att kyrkobatterierna kan laddas när det finns gott om vindkraftsel räknar Ntricity med att det svenska elsystemet skulle kunna ta emot mer väderberoende och ojämn förnybar elproduktion. Enligt studien kan Svenska kyrkan med hjälp av batterier totalt sett ge plats för 30 GWh förnybar el under ett år.

Merparten av de 3 500 kyrkorna finns i elområde 3 och 4, det vill säga mellersta och södra Sverige.

– Och det är där vi har flaskhalsen i elsystemet. Det är den stora vinsten ur hållbarhetssynpunkt, att batterierna tillför en stor mängd balanskraft i södra Sverige, som gör det möjligt att installera mer vind- och solkraft, som har en intermittent elproduktion, säger Johannes Wikström.

”Gamla kyrkan klarar ett bekymmer i moderna Sverige”

Studien mynnar ut i rekommendationen att Svenska kyrkan ska genomföra en pilotstudie genom att installera batterier i en eller ett par kyrkor. Men något sådant beslut har ännu inte fattats.

– I en pilotstudie skulle vi kunna klarlägga kostnader, verifiera siffror och verifiera styrtekniken av batterier och uppvärmning, säger Johannes Wikström.

Han hoppas på ett beslut under hösten. I så fall skulle batterier kunna vara på plats vid årsskiftet. Långseruds kyrka i Säffle tror han ligger bra till eftersom den har en källare som kan lämpa sig för batteriinstallationen.

– Det här är så spännande. Tänk att gamla kyrkan, den äldsta institutionen vi har, kan vara med och klara av ett bekymmer i det moderna Sverige, säger Johannes Wikström.