Energi
Stora minfält kvar att röja i Östersjön
Försvarsmakten vill i fortsättningen kunna göra "kirurgiska" minröjningar i Östersjön och Västerhavet. Därför är man på väg att träffa avtal med övriga länder i regionen om att utbyta information om var dumpad explosiv och giftig krigsmateriel finns.
I vår är det 64 år sedan andra världskrigets tog slut.
En hel del av de 165 000 minor som lades ut under såväl första som andra världskriget finns kvar i djupen i Östersjön.
De finns i samtliga nio Östersjöstaters vatten tillsammans med skjutna torpeder och annan ammunition. På svenskt initiativ är nationerna nu väg att landa en överenskommelse om att utväxla uppgifter om var minor, torpeder och exempelvis kemiska stridsmedel är belägna.
Informationen ska samlas i en existerande databas och användas i kommande minröjningsoperationer och militära övningar.
–Vi har samarbetat i många år. Bland annat har vi gett minröjningsbistånd till de baltiska länderna, men just nu har behovet av information om var minor och annan krigsmateriel ökat i takt med exploateringen av havsbottnen, säger Gunnar Möller, örlogskapten vid Marinens taktiska stab.
Det är inte bara den planerade rysk-tyska gasledningen genom Östersjön och andra rördragningar som kräver säkra bottnar och farleder, utan också etableringen av vindkraftsparker till havs, förklarar han.
Svenska marinen tog 2007 initiativ till att bilda en gemensam arbetsgrupp bland Östersjöländerna, Baltic Ordnance Satefy Board, inom vars vingar man också skapat en mindatabas Mine Warfare Data Center.
Huvudsyftet med informationssamarbetet är att rikta minröjningsoperationerna till de områden som är mest prioriterade i Östersjön och även i Västerhavet.
–Det nya är att vi inte sveper stora områden utan jobbar kirurgiskt med att rensa vissa områden, säger Magnus Granat, örlogskapten inom marintaktiska staben och tidigare minröjningsfartygschef.
Mest drabbade områden i Sverige är Södra Kvarken, i området mellan Skagen och fastlandet och Öresund.
I hela Östersjöregionen finns de största koncentrationerna av minor i Finska viken och Irbensundet, mellan Ösel och fastlandet.
Försvarsmakten intresserar sig mest för att undanröja konventionella stridmedlen. Ansvaret för att ta om hand dumpade kemiska stridsmedel ligger på kustbevakningen.
Samtidigt behöver försvarets minröjare också få information om var exempelvis rostiga behållare med farlig fosfor eller giftig senapsgas kan finnas för att undvika skador.
