Stor oro kring tekniken i slutförvaret

Det krävs mer forskning för att bedöma om slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark är långsiktigt säkert. Det menar regeringens Kärnavfallsråd i ett yttrande till Mark- och miljödomstolen.

Det är nu fem år sedan som Svensk kärnbränslehantering, SKB, ansökte om miljötillstånd för en teknisk lösning att slutförvara det svenska reaktorbränslet i rum 500 meter ned i Forsmarks urberg.

Lagringsmetoden, KBS-3, innebär att bränslet stoppas i kopparkapslar som sänks ned i lodräta borrade hål i berget, där de omges av bentonitlera.

Läs mer:

Det finns dock sedan flera år en vetenskaplig diskussion kring huruvida koppar- och lerbarriärerna håller över lång tid. Enligt SKB blir de funktionella i minst 100 000 år framåt.

Under miljöprocessens gångna år har remissinstanserna främst granskat om ansökan behöver kompletteras. Under våren och försommaren har de dock till slut fått lämna synpunkter i själva sakfrågan: Bör slutförvaret godkännas eller inte?

I nästa vecka väntas besked komma från Strålsäkerhetsmyndigheten, som förra sommaren sa preliminärt ja.

Men miljöorganisationer som, MKG, Miljorganisationernas kärnavfallsgranskning, Naturskyddsföreningen och Greenpeace svarar att de avstyrker ansökan. Det gör också två grupper av korrosionsforskare på KTH och professorn Roland Pusch vid Luleå Tekniska högskola, expert på bentonitlera.

– Framförallt är vi oroade över kopparkapseln. Vi kan inte ge stöd åt ett förvar som kommer att gå sönder relativt snabbt, säger Johan Swahn, kanslichef på MKG.

Läs mer:

Flera Östersjöländer, som deltagit i samråd med Sverige, är försiktigt avvaktande och ber om rapporter kring utvecklingen framöver. Exempelvis skriver Tysklands Förbundsministeriet för miljö, naturskydd, byggande och kärnsäkerhet att förvarslösningen ”utvecklats i linje med hög internationell standard"- men önskar samtidigt få "regelbundna uppdateringar”.

Ålands Landsregering påpekar att ögruppen bara ligger 70 km från Forsmark, och att säkerheten måste garanteras.

”Man kan dock konstatera att de forskningsrön som ifrågasätter KBS-3-metodernas långsiktiga säkerhet är oroväckande och bör tas på stort allvar”, noterar man.

Kommunstyrelsen i Östhammar, där orten Forsmark är belägen, ger domstolen besked om att man ställer hårda krav - och man noterar att Östhammars kommunfullmäktige spelar en central roll eftersom man har vetorätt i kärnavfallslagringsfrågan. Exempelvis vill Östhammar inte att avfallet tas upp för upparbetning efter förslutningen, något som diskuteras.

Likaså vill man att ansvaret för anläggningen i framtiden ska regleras i lag. I dag upphör industrins ansvar för anläggningen när förslutningen skett. Och enligt dagens lagstiftning tas ansvaret inte heller över av stat, kommunen eller markägaren.

Flera av de kritiska remissinstanserna såsom Kärnavfallsrådet hyser oro inför kopparkapselns och bentonitlerans förmåga att stå emot miljöpåverkan vid lagringen. Barriärerna ska klara bestrålning, värmeutveckling, bergsspänningar, förekomst av vatten, vätgas och mikrober.

Läs mer:

Nya forskningsstudier kring långvarig gammastrålning, som härrör från de radioaktiva ämnena, visar att den kan öka risken för korrosion.

Bland annat har Hannu Hänninen, professor i materielvetenskap på Aalto universitetets tekniska högskola i Finland, och sakkunnig i Kärnavfallsrådet, kommit fram till att bestrålningen gör att väteatomer från kvarvarande vatten i kapseln fäster vid kopparmetallen, vilket kan skapa försprödning av metallen. Studien publicerades i tidningen Nature i våras.

Därtill kommer att Svenska kraftnät i sitt yttrande uppger att deras kraftförbindelser till Finland från Forsmark också i framtiden innebär att likström ”flyter fritt genom jorden vilket kan medföra ökad risk för korrosion”.

På SKB vill man ännu inte kommentera innehållet i remissvaren.

– Vi kommer att bemöta samtliga yttranden efter sommaren, säger Helene Åhsberg, projektledare på SKB.