ENERGI

Kärnkraftsanläggningarna i Forsmark i Uppland. Arkivbild.

Stor kärnkraftskostnad oroar regeringens ”vakthund”

Finanspolitiska rådet, regeringens vakthund i den ekonomiska politiken, vill se en bred politisk överenskommelse om vad kärnkraften får kosta statskassan och hur pengarna ska fram.

Publicerad Senast uppdaterad

Det handlar om ”väldiga belopp” som inte får skakas fram genom att man gör undantag i det ekonomiska ramverket för staten, enligt vad rådets ordförande Lars Heikensten och vice ordförande Annica Sundén skriver på DN Debatt.

Men om politikerna är överens om att kärnkraften är nödvändig för att klara sådant som klimatomställning är det rimligt att det finansieras genom att staten lånar till det, enligt rådet, och statsskulden ökar. Då måste det ekonomiska ramverket anpassas till det och politikerna ha ställt kostnaderna mot andra angelägna behov som statskassan ska täcka.

Den modell som regeringens utredare föreslagit om hur ny kärnkraft ska betalas går ut på att staten ska låna ut 300 miljarder till dem som vill bygga kärnkraft. Men det bör finnas beredskap för lån på upp till det dubbla, 600 miljarder, enligt utredaren.

”Viktigast är att det inte görs nya undantag från ramverket. I den årliga bedömningen av de offentliga finanserna måste under alla omständigheter en finansiering av kärnkraften ingå”, skriver Heikensten och Sundén och fortsätter:

”Alla offentliga utgifter och åtaganden ska prövas mot varandra, så också kärnkraften. Annars har vi snart inget finanspolitiskt ramverk.”