Stopp för värmeljus i återvinningen

Den lilla koppen som blir kvar när värmeljuset brunnit ut är inte längre välkommen i insamlingssystemet för förpackningar och tidningar. Ny Teknik ställer fem frågor till Annica Dahlberg, informationschef på FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

Varför nobbar ni våra värmeljuskoppar?

- I EU:s direktiv för producentansvar har värmeljus tidigare räknats som förpackning, och värmeljusproducenterna har betalat en avgift till oss för att vi ska samla in och återvinna koppen. Gravljus har däremot inte räknats som förpackning, och i en ny tolkning av EU-direktivet så likställs värmeljus med gravljus. Det innebär att kopparna inte är förpackningar längre vare sig de är gjorda av aluminium eller plast, och då kan vi inte ta hand om dem, säger Annica Dahlberg.

Varje år säljs 300 miljoner värmeljus i Sverige, och det finns stora miljövinster med att återvinna aluminiumet. Varför tar ni inte emot kopparna ändå?

- Vår verksamhet ska gå plus minus noll, och det kostar pengar att samla in och återvinna förpackningar. Trots att vi säljer aluminiumet så har vi en kostnad på 2,21 kronor per kg, och de pengarna skjuter producenterna till. Att alla andra burktillverkare ska behöva betala för värmeljusen är orimligt. I slutändan hamnar kostnaden hos konsumenten, och det behöver inte vara samma personer som köper värmeljus som köper burkar.

Vad ska man göra med sina uttjänta värmeljuskoppar i fortsättningen?

- Kommunerna tar över ansvaret, och de kan välja om kopparna ska lämnas på återvinningscentraler eller samlas in av exempelvis idrottsföreningar. Flera kommuner har redan lagt ut information på sina hemsidor.

Finns det inte en risk för att aluminiumet hamnar i hushållssoporna istället?

- Att slänga kopparna i soppåsen är det sämsta alternativet. Det går åt mycket mindre energi när aluminium återvinns jämfört med när det nytillverkas. Därför är det väldigt angeläget att utbrunna värmeljus, marschaller och annat återvinns, men kopparna ska inte lämnas i våra behållare för förpackningar. Man får kolla med sin kommun var de ska lämnas för att fortstätta att göra gott för miljön.

Hur lyckad är den nya tolkningen för miljön?

- Vi och kommunerna har jobbat i många år för att få folk att lämna in aluminiumkoppar till återvinning, med kampanjer och tävlingar. Det tar lång tid att ändra invanda beteenden, och vi beklagar verkligen de konsekvenser förändringen kan få. Men vi kan inte ta emot kopparna för då drabbar kostnaden andra producenter och i förlängningen konsumenterna som köper deras produkter, säger Annica Dahlberg.

Följ Ny Teknik på Facebook!

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev – direkt till din mejl!