Energi
”Städer slösar väldigt mycket värme”
Spillvärme från avlopp, tunnelbana och serverhallar kan användas för att värma bostäder. Det är inget nytt. Men nu ska ett EU-projekt visa hur det går att göra lönsamt.
EU-projektet Reuseheat ska demonstrera fyra olika skalbara system för att återanvända och återvinna outnyttjade värmeflöden i stadsmiljöer.
Projektet samlar 16 parter från nio europeiska länder och leds av IVL Svenska miljöinstitutet.
– Ett värmesystem som kan ta tillvara på den värme som människor i en stad genererar är en pusselbit för att bygga en smart stad. Städer slösar väldigt mycket värme som hade kunnat användas. Gör man det bör städerna på sikt kunna närma sig att bli självförsörjande på värme, säger Kristina Lygnerud, projektledare på IVL.
De fyra systemen som ska demonstreras finns i fyra olika europeiska länder:
• I franska Nice ska värme från avloppsvatten återvinnas för att värma kontor och hotell.
• I rumänska Bukarest ska värme från ventilationsschakt i tunnelbanan tas tillvara.
• I tyska Brunswick ska energin från en serverhall värma upp nybyggda lågenergihus i närheten.
• I Spanien ska Madrids största sjukhus använda spillvärme från luftkonditioneringsanläggningen för att värma varmvatten och på så sätt fasa ut den oljeeldade värmepannan.
Alla fyra fall ovan handlar om att överföra spillvärme till befintliga fjärrvärmesystem. Tekniken i sig är dock inte ny.
– I Sverige har vi tagit tillvara på värme från avloppsvatten ganska länge, men det är inget som har gjorts på kontinenten i någon större utsträckning. Så bara att sprida den kunskapen kommer vara en ganska lågt hängande frukt, säger Kristina Lygnerud.
Något mer innovativt anser hon att arbetet i Brunswick och Bukarest kommer att vara.
– Det är inte så många som effektivt har lyckats få in lågtempererad värme från datahallar till lågenergihus och det vi ska göra i tunnelbanan i Bukarest har bara gjorts en gång tidigare i London, men vi kommer att göra det i lite större skala, säger hon.
Men framför allt är det tonvikten på lönsamhet som är nytt i projektet.
– Vi lägger mycket fokus på att förstå affären, vilka risker det finns med flera olika värmeleverantörer i ett fjärrvärmesystem och hur vi får ekonomin att gå runt. Vet vi inte det finns det ingen som vill investera i den här sortens lösningar, säger Kristina Lygnerud.
Projektet ska dra igång i höst och kommer att pågå i fyra år. Budgeten omfattar fyra miljoner euro och kommer från EU:s ramprogram Horisont 2020.
