Innovation
Solenergi på infrarött ljus
Levande stromatoliter i Shark Bay, Australien, där forskarna hittat det nya klorofyllet (till vänster) samt cyanobakterierna som innehåller klorofyll f (till höger). Foto: Wikipedia/Paul Harrison och Science, courtesy of American Assosiation for the Advancement of Science
Ett nytt klorofyll som utnyttjar infrarött ljus för att driva fotosyntes kan hjälpa till i utvecklingen av effektivare solceller.
Den nya molekylen, klorofyll f, kan ta tillvara ljus med större våglängd och lägre energiinnehåll än man tidigare trott möjligt. Forskare vid University of Sydney gjorde upptäckten av en slump hos cyanobakterier i stromatoliter, bergliknande formationer som består av växelvisa skikt av cyanobakterier och sediment.
Man trodde länge att fotosyntes – den process som med energin från solljus omvandlar koldioxid till socker och syre – bara var möjlig med synligt ljus med våglängder mellan 400 och 700 nanometer. Men 1996 upptäckte forskare en cyanobakterie som kunde använda infrarött ljus med en våglängd på 710 nanometer för att driva fotosyntesen. Klorofyll f kan driva fotosyntesen med ljus med våglängden 720 nanometer vilket ytterligare förskjuter gränsen för vad man trott att naturen klarar av.
Molekylen gör det möjligt för cyanobakterier att leva inuti stromatoliterna, dit inte synligt ljus tar sig och forskarna säger att förmågan att absorbera infrarött ljus kan ha många framtida användningsområden inom bioteknik och bioenergi. Till exempel i solceller.
Klorofyll f är det femte kända klorofyllet och det första man upptäckt på 60 år.
