Slutförvaret – 5 frågor om största miljöprövningen någonsin

Vad kommer att hända under förhandlingen?

– Den pågår under fem veckor. Vi börjar med två veckor i Nacka där vi tar upp frågor som rör den långsiktiga säkerheten för kärnbränsleförvaret. Vecka 3 och 4 är vi i Oskarshamn och i Östhammar. Där är det mer fokus på lokala miljöfrågor, inte bara strålsäkerhet utan också sådant som buller och utsläpp, säger Anders Lillienau, rådman vid Mark- och miljödomstolen i Nacka.

Vilka får yttra sig?

– Det är en offentlig förhandling. SKB, Svensk kärnbränslehantering, som är sökande i målet presenterar sin ansökan, och motparter får lägga fram sina synpunkter. Allmänheten kommer också att kunna lämna synpunkter, säger Anders Lillienau.

Läs mer:

Vad innebär metoden KBS3, som har valts av SKB för slutförvaret?

– Den metod som utarbetats innebär att det använda kärnbränslet först kapslas in i koppar. Kopparkapslarna kommer att ha insatser av segjärn. De är fem meter långa och en enda kapsel väger runt 25 ton när den är fylld med använt bränsle. Ytterhöljet består av fem centimeter tjock koppar. Kapseln är konstruerad för att stå emot korrosion och den mekaniska påverkan som kan uppstå som en följd av rörelser i berget nere i kärnbränsleförvaret.

– De täta kopparkapslarna placeras i ett tunnelsystem på cirka 500 meters djup nere i urberget. Här bäddas kapslarna in i bentonitlera. Leran fungerar som en buffert och skyddar kapseln mot korrosionsangrepp och mindre bergrörelser, skriver SKB på sin hemsida.

KBS3-metoden har fått klartecken av Strålskyddsmyndigheten, men mött kritik från forskare och organisationer som MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning. En grupp forskare på KTH har varit tongivande.

Läs mer:

Vad är er viktigaste kritik mot KBS3?

– Kapslarna kommer att kollapsa i förtid. Hela forskarvärlden är överens om att koppar korroderar mycket snabbare än vad SKB har beskrivit. Under de senaste åren är det fler och fler internationella oberoende forskargrupper som har bekräftat våra slutsatser, säger Peter Szakalos, korrosionsforskare på KTH.

– Ett av de stora problemen med valet av Forsmark är att grundvattnet strilar in i slutförvaret, och att det är en så långsam dränkning. När vattnet når kapslarna blir det som att hälla vatten på ett bastuaggregat, eftersom behållarna är varma. Det bildas ånga, som gör att salter anrikas och påskyndar spänningskorrosionen.

Kommer domstolen att ta hänsyn till ert yttrande, tror du?

– Jag vill nog tro att KBS3-metoden kommer att bli stoppad. Det går inte att mörka vetenskapen.