Energi
Så ska Sverige slippa vindkyrkogårdar
Ett vindkraftverk ska inte kunna överges och förfalla. Det ska finnas klara regler – och pengar för rivning. Det är nu Energimyndigheten och vindkraftbranschen överens om.
I Tomelilla står två övergivna vindkraftverk och skräpar sedan tjugo år tillbaka. Men kommunen kan inget göra – trots att man vill få bort dem eftersom de ger kommunen dåligt rykte.
- Det finns inget så fult som vindkraftverk som står stilla, säger Lars Jeppsson, pensionerad ubåtsingenjör, fritidspolitiker i Tomelilla och ordförande i kommunens vindkraftsberedning.
Han ställer nu sitt hopp de nya regler som Energimyndigheten håller på att arbeta fram tillsammans med de två vindkraftsorganisationerna Svensk Vindenergi och Svenska Vindkraftsföreningen.
De presenterade på tisdagen en utredning om kostnaderna för nedmontering av vindkraftverk, återvinning och återställande av platserna.
Det är länsstyrelserna som ger tillstånd och det kan i dag skilja stort i miljövillkor och skrotningsregler mellan olika län.
- Vi vill tillsammans komma fram till ett regelverk som innebär att alla tillstånd ges på lika villkor över hela Sverige, att det blir samma krav på säkerhet överallt, att ansvaret för vindkraftverken blir tydligt och att det blir en obligatorisk skrotningsavgift, säger Fredrik Dahlström, vindkraftshandläggare på Energimyndigheten.
Lagom till den stora konferensen Energitinget i Stockholm i mars nästa år räknar Fredrik Dahlström med att kunna presentera regler för skrotning och en modell för hur skrotningen ska finansieras.
Det troliga är att man föreslår en skrotningsfond, där vindkraftsägaren får avsätta medel i förhållande till storleken på vindkraftsanläggningarna. Men det finns också andra möjligheter att skapa garantier för att det finns pengar att riva för.
- Vi kan också tänka oss flera sätt att lösa garantifrågan, säger Matthias Rapp, vd för Svensk Vindenergi.
Tre gånger så dyrt att riva till havs
Det kostar mellan 300 000 och 700 000 kronor att skrota ett vindkraftverk på land och cirka 1,5 miljoner för ett havsbaserad vindkraftverk, enligt utredaren Fredrik Ardefors på konsultföretaget Consortis Producentansvar.
- Att riva ett vindkraftverk till havs kräver insatser av stora kranbåtar som det bara finns ett fåtal av i Europa än så länge, säger Fredrik Ardefors.
I sina beräkningar har han använt en typanläggning med 2 MW turbiner på ståltorn för landbaserad vindkraft och en 3 MW anläggning på ståltorn för havsbaserad vindkraft.
Att riva ett verk på land skulle kosta 700 000 kronor i nedmontering, bortforsling för återvinning samt att återställa platsen där det stått.
Investeringskostnaden för ett sådant verk är 33 miljoner kronor; 16,5 miljoner per megawatt.
Det beräknas producera el under 2 500 timmar per år och ha en livslängd på 20 år.
Att riva ett sådant landbaserat verk skulle alltså kosta 2 procent av investeringskostnaden eller 0,7 öre per producerad kilowattimme.
Att riva ett vindkraftverk till havs är dyrare. Fredrik Ardefors och hans kolleger på Consortis räknar med att det kostar 1,5 miljoner kronor för ett typverk på 3 MW med ståltorn.
Investeringskostnaderna för ett sådant verk är 75 miljoner kronor; 25 miljoner per megawatt.
Det beräknas kunna producera el under 3 500 timmar per år och ha en drifttid på 20 år.
Att riva ett sådant havsbaserat verk skulle också kosta 2 procent av investeringskostnaden eller 0,7 öre per producerad kilowattimme.
