ENERGI

Många är kritiska mot att en ny modell för elöverföring införs i Sverige i slutet av oktober. Arkivbild.

Risk för högre elpris – näringslivet säger nej

Även Svenskt Näringsliv vill nu pausa den nya modellen för elöverföring som ska införas i slutet av oktober.

Publicerad Senast uppdaterad

FAKTA

Så funkar det

Den 29 oktober 2024 införs en ny så kallad flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod för elöverföring i Norden.

Den ska göra elmarknaden mer effektiv. Det ska också öka möjligheten att handla el mellan olika elområden och stärka driftsäkerheten.

Den nya modellen är ett led i att harmonisera kapacitetsberäkningen inom EU.

Beslutet om att införa den nya metoden fattades av Energimarknadsinspektionen 2020.

Källa: Energimarknadsinspektionen

Modellen riskerar att leda till högre svenska elpriser, enligt både experter och elproducenter.

Den nya modellen med så kallad flödesbaserad kapacitetsberäkning är tänkt att göra elöverföringen smartare. Den 29 oktober ska den införas i Norden.

Men modellen, som ska göra elmarknaderna inom EU mer samspelta, har kritiserats av såväl experter, producenter och förbrukare.

Nu stämmer även Svenskt Näringsliv in i kritiken.

– Vi tycker framförallt att de samhällsekonomiska analyserna är för bristfälliga. Det har inte riktigt kommit fram i debatten vem det här är bra för och varför, eller vad det innebär för svenska hushåll och företag, säger Michelle Tun von Gyllenpalm, energiexpert på organisationen.

Konkurrensfördel

Svenska kraftnäts egen testkörning har visat att Sverige som land kommer ut som förlorare med högre elpriser med den nya modellen.

Enligt Michelle Tun von Gyllenpalm är det viktigt att få till en smartare elöverföring på sikt, med mer integrering med övriga EU. Men i nuläget menar hon att det riskerar att slå ut den viktiga konkurrensfördel för svensk industri som relativt billigare el har varit.

– Ju mer vi kopplar upp oss desto mer jämnas priserna ut. På EU-nivå är det bra, men det blir på bekostnad av svensk konkurrenskraft, säger hon.

Svenskt Näringsliv vill nu att Energimarknadsinspektionen ska "ta sitt ansvar" och granska om Svenska kraftnät har gjort tillräckliga samhällsekonomiska analyser inför införandet.

”Hemläxa”

Michelle Tun von Gyllenpalm tycker också att Sverige först borde ställa högre krav på övriga EU-länder att öka sin fossilfria produktion innan systemen blir mer sammankopplade.

– På sikt är det här bra, men det bygger på att alla länder gör sin hemläxa först, säger hon.

Tidigare har även branschorganisationen Energiföretagen varit starkt kritiska mot modellen, och nyligen krävde Socialdemokraterna att regeringen ska pausa införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning.