Energi

Ringhalschefen: ”Politikerna borde ha varit mer alerta 2015”

Nedtrappningen började tidigare i höstas. Nu stängs Ringhals 2. Den största utmaningen rör inte strålning eller logistik utan psykologi, enligt projektledaren.

Publicerad

Uppdraget att förbereda inför stängningen har gått till civilingenjör Lars Björnkvist. Han har tidigare varit blockchef för Ringhals 2 i sex år. Hjärtat klappar alltså lite extra för den reaktor han snart ska vara med och stänga.

– Det kändes lite vemodigt till att börja med när stängningsbeslutet kom. Men jag visste att det var på G när jag var blockchef, jag var ju involverad när ägarna värderade tillgångarna genom att räkna på livslängd och investeringsbehov. Det var ganska uppenbart att vi stod inför en tuff period, berättar han.

Så när Vattenfall 2015 meddelade att Ringhals 2 skulle stänga fem år i förtid var det ingen större överraskning för honom. En månad senare blev det hans uppgift att leda förberedelserna inför avvecklingen.

Och nu är det nära. Den 30 december ska Ringhals 2 stängas av, efter 44 års drift. Ett år senare är dags för Ringhals 1 att tas ur drift.

Bränslet ska svalna i bassäng

Men in i det sista höjs röster för att både Ringhals 1 och 2 ska drivas vidare. Nu senast av Moderaterna.

– De politiker som har vaknat till liv nu är lite sent ute. Sådana här beslut kan man inte ta från tid till annan, då skulle de ha varit lite mer alerta 2015 när avvecklingen beslutades. Vi har ställt om våra investeringsplaner under fem års tid och har krav på omfattande åtgärder på Ringhals 2 i bottenplåten om man skulle vilja köra vidare efter årsskiftet, kommenterar Lars Björnkvist.

Under hösten har uteffekten från reaktorn successivt trappats ned. Det görs för att så mycket av det laddade bränslet som möjligt ska brännas ut. Drygt två veckor före stängningen ligger reaktoreffekten på 42 procent av maxkapaciteten.

Själva stängningsprocessen är inte så dramatisk. Den går till på samma sätt som inför varje revisionsperiod. Styrstavarna körs in i reaktorn så att kärnreaktionerna avstannar.

Därefter ska bränslet i början av januari lyftas över till en intilliggande bassäng för att svalna. Där kommer det att ligga i minst ett år. Det får inte vara för varmt eller avge för mycket strålning när det ska transporteras till mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Rivning inifrån och ut

Vid halvårsskiftet 2022 räknar Ringhals med att bränslet från både reaktor 1 och 2 ska ha forslats bort till Clab. Då kan själva rivningen av anläggningarna börja.

– Det är en viktig milstolpe när allt bränsle är borta. När vi inte längre har klyvbart material på sajten ändras skyddskraven. Det tillståndet vill vi ha innan vi börjar riva, berättar Lars Björnkvist.

Medan bränslet kallnar i bassängen ska vissa förberedelser göras. För att minska dosen av joniserade strålning som rivningspersonalen utsätts för ska hela reaktorsystemet dekontamineras under hösten 2020.

– Man häller kemikalier i kylvattnet som löser upp oxiderna på väggarna i rörsystemet. Där finns mycket radioaktiva ämnen inlagrade som vi löser upp i vattnet och sätter fast på en jonbytare. Det kan minska den joniserade strålningen väldigt mycket, säger Lars Björnkvist.

Själva rivningen görs inifrån och ut. Först monteras reaktorns interndelar ned. Vilka entreprenörer som ska utföra jobbet är ännu inte klart. Eventuellt kommer robotar att användas för att kapa reaktorns interndelar under vatten.

”Viktigt att vi lyckas sluta cykeln”

Men det är varken radioaktivitet eller strålning som Lars Björnkvist ser som den största utmaningen i avvecklingsprojektet. Den interna kommunikationen tycker han har varit knepigast.

– Det var den största utmaningen, att få acceptans för beslutet att avveckla. Det var väldigt mycket oro, medarbetare undrade hur det skulle bli. Sedan har det också varit utmanande att planera logistiken för att få till en bra plan, säger han.

Vilken är den största tekniska utmaningen?

– Det finns en viss utmaning i separationsprojekten. Vi måste se till så att vattenförsörjning, elstyrning och gemensamma system för bevakning inte går via ettan och tvåan. I dag görs styrningen av ställverken från Ringhals 1:s kontrollrum men den funktionen kommer att flyttas till fyran. Men i övrigt är avvecklingen inte tekniskt särskilt utmanande, säger Lars Björnkvist.

Själv hade han hellre jobbat med att modernisera och livstidsförlänga kärnreaktorerna, men han sätter en ära i att utföra avvecklingen på bästa sätt. Uppgiften är utmanande och han tycker att det är roligt att gå till jobbet.

– Jag vet hur viktigt det är för branschen att vi lyckas sluta cykeln. Vi måste kunna avveckla på ett ansvarsfullt och effektivt sätt, till den kostnad som vi har sagt och finns avsatt i fonden.

Kostnad: Fyra miljarder kronor

Totalt räknar Ringhals med att rivningen av Ringhals 1 och 2 kommer att ge upphov till 340 000 ton avfall. Mellan 17 000 och 34 000 ton bedöms vara radioaktivt.

Det låg- och medelaktiva avfallet från kärnkraftverken ska förvaras antingen i SFR i Forsmark, om det är kortlivat radioaktivt, eller i det kommande förvaret SFL om det är långlivat. SFR måste dock byggas ut för att ta emot rivningsmaterial från de avvecklade kärnkraftverken och planerna på SFL har inte kommit särskilt långt. Så tills vidare måste både kortlivat och långlivat låg- och medelaktivt avfall förvaras på Ringhals område.

– Vi har befintliga lokaler för lagring och har plats på industriområdet så det kan vi hantera. Materialet kommer att förvaras i olika sorters behållare eller kollin, säger Lars Björnkvist.

Det använda kärnbränslet ska så småningom föras över från Clab till Kärnbränsleförvaret som SKB planerar 500 meter ned i berget i Forsmark. Men när det kan göras är oklart. Regeringen har ännu inte gett sitt tillstånd till bygget.

Avvecklingen av Ringhals 1 och 2 bedöms kosta fyra miljarder kronor och ta tio år att slutföra. År 2030 ska allt vara klart. Då kommer troligen enbart en grusplan kvar på platsen där de två reaktorerna stod.

Ringhals 1 och 2

Slutförvaret för kortlivat avfall, SFR: Byggt för kortlivat låg- och medelaktivt avfall, till exempel reaktorkomponenter, metallskrot, betong och byggnadsmaterial. Finns i Forsmark och rymmer 63 000 kubikmeter. I dag är det fyllt till 60 procent. Enligt SKB behövs ytterligare 117 000 kubikmeter för att ta emot rivningsavfall från de svenska kärnkraftverken. Bolaget planerar en utbyggnad på 120-140 meters djup.

Slutförvar för långlivat avfall, SFL: Avsett för låg- och medelaktivt avfall som är långlivat, till exempel reaktortankar, styrstavar och interndelar från reaktorn. Än så länge finns SFL bara som koncept. Det är tänkt att placeras 300-500 meter ned i urberget, men plats är ännu inte bestämd. SFL blir det minsta av de tre förvaren och kan vara klart cirka 2045.

Kärnbränsleförvaret: Planeras på 500 meters djup i berget i Forsmark. Ska kunna ta emot 12 000 ton använt kärnbränsle. Regeringen har ännu inte gett tillstånd. SKB hoppas på byggstart i början av 2020-talet och räknar med tio års byggtid.

Ringhals 2: Stängs den 30 december 2019. Tryckvattenreaktor. 852 MW i installerad nettoeffekt. Togs i drift 1975. Levererade 6,7 TWh 2018.

Ringhals 1: Stängs den 30 december 2020. Kokvattenreaktor. 881 MW i installerad nettoeffekt. Togs i drift 1976. Levererade 6,6 TWh 2018.