Pressar etanol ur svårtuggat socker

Sockerarten xylos utgör 30-40 procent av Lignocellulosa, som är huvudingrediens i träd och många andra växter. Sockret finns också i rikliga mängder i bland annat halm och sockerrörsavfall. Trots överflödet går xylos till spillo i etanolfabriker där jästen inte kan jäsa det.

Ett vanligt sätt att tillverka etanol är att jäsa socker med hjälp av jästceller. Vanligt druvsocker är ingen match för cellerna, men det finns många andra sockerarter som är svåra att bearbeta. Xylos är en av dem.

En forskargrupp har under ledning av Marie-Francoise Gorwa-Grauslund, professor vid Lunds Tekniska Högskola, grävt fram bakteriegener som styr omvandlingen av xylos till etanol. Generna har extraherats ur jordprover med hjälp av metagenomik och ingen vet vilka bakterier de egentligen kommer ifrån. De nya generna har förts in i jästceller och fått dem att börja omvandla xylos till etanol.

Eftersom arvsmassan hämtats från bakterier är den inte helt anpassad till jästceller. För forskarna återstår därför att modifiera generna så att de passar bättre ihop med jästen. Genom att optimera sammanslagningen hoppas man på att kunna öka takten på etanolproduktionen.

Gruppen har också testat att sätta in generna i bakterien E. coli med goda resultat. Enligt Marie-Francoise Gorwa-Grauslund, satsar gruppen trots detta på jäst framför bakterier, eftersom det är där tyngdpunkten för världens etanolindustri ligger.

Bland de aktörer som utvinner bränsle genom bakteriejäsning av socker återfinns det svenska kemiföretaget Perstorp