Energi

Posiva: Permafrosten når inte djupförvaret

Tiina Jalonen. Foto: Mauri Ratilainen

En professor vid Åbo universitet anser att företaget Posiva, som ska bygga det finska slutförvaret för använt kärnbränsle, har utgått från bristande geologiskt underlag i sina säkerhetsbedömningar. Posivas utvecklingsdirektör håller inte med.

Publicerad

Ny Teknik har nyligen rapporterat om en geologisk studie från Åbo universitet  som visar att inlandsis täckte södra Finland och Olkiluoto, platsen där det finska slutförvaret planeras, senare än man tidigare har trott.

Eftersom istidscykler är likartade är det därmed troligt att inlandsis bara kommer att täcka Olkiluoto en gång under de närmaste 100 000 åren, enligt professor Matti Räsänen, som har lett studien. Han menar därför att det finska djupförvaret riskerar nedfrysning i framtiden.

När inlandsis täcker markytan bildar glaciären ett isolerande lock som leder till att de undre jordlagren blir varmare. Om markytan inte är täckt av en glaciär kan permafrosten tränga djupare ner i marken. Permafrost är tillståndet när marken är frusen året runt, flera år i rad.

Men Posiva, som ska bygga det finska slutförvaret, anser inte att djupförvaret riskerar nedfrysning av permafrost.

- Det är inte sannolikt att permafrosten skulle nå djupförvaret, men även om den gör det så skulle bentonitleran som omger kapslarna inte påverkas negativt, säger Tiina Jalonen, utvecklingsdirektör på Posiva.

Posiva har räknat med ett framtida klimatscenario som baseras på den senaste istiden och antagandet att Olkiluoto täcktes två gånger av inlandsis under 100 000 år. Ett sådant scenario skulle ge permafrosten kortare tid att tränga ner i djupet jämfört med om inlandsis bara bildas en gång under perioden.

- Men det är bara ett scenario. Vi har också tittat på andra scenarier där vi har antagit att permafrosten kan nå djupförvaret, säger Tiina Jalonen.

Leran som ska omge kapslarna med använt kärnbränsle är tänkt som en skyddsbarriär. Den ska kunna svälla och fylla eventuella hålrum som bildas i marken och på så sätt hindra fritt strömmande vatten från att nå kapslarna.

Men även om permafrosten når ända ner till djupförvaret kommer inte leran att frysa, enligt Posiva, eftersom den inte fryser förrän vid ungefär fyra minusgrader.

- Och om leran trots allt skulle frysa och sedan tina så skulle det inte betyda något. Vi har forskat på det och sett att det inte skulle ha någon avgörande påverkan på lerans egenskaper, säger Tiina Jalonen.

Vidtar ni några åtgärder på grund av studien från Åbo?

- Vi ska göra nya simuleringar och modelleringar av våra permafrost- och glaciärscenarier, men det hade vi planerat redan innan den här studien publicerades. Det gör vi för att få mer detaljer i säkerhetsanalysen, säger Tiina Jalonen.

Professor Matti Räsänen anser att Posiva har utgått från bristfälligt geologiskt material i sina analyser. Det håller inte Tiina Jalonen med om.

- Däremot skulle jag säga att det finns olika tolkningar av geologiskt material. Vi har också antagit att det kan komma ny forskning och nya tolkningar, men systemet ska vara så robust att helheten inte påverkas om någon del i underlaget visar sig felaktigt, säger hon.

Hon påpekar också att det inte går att dra några säkra slutsatser om framtida permafrost utifrån studier av den senaste istiden.

- Det finns också andra saker än inlandsis som påverkar permafrosten, till exempel temperaturen och om det finns växter på markytan, säger hon.