Vid Bolidens smältverk Rönnskär återvinns redan koppar från elektronikskrot. Smältverket kan bli en av två svenska anläggningar som också tar vara på material i uttjänta litiumjonbattericeller. Den andra är Stena Aluminiums smältverk i Älmhult. Foto: Boliden
Kopparsmältverket Rönnskär i Skelleftehamn. Foto: Boliden
I dagsläget sker ingen materialåtervinning av litiumjonbatteriers celler i Sverige. I stället skickas de utomlands. Men vid två svenska anläggningar skulle återvinning vara möjlig, enligt ett nytt projekt.
Mängder av litiumjonbatterier används i bilar, datorer och mobiltelefoner. Men när materialet i battericellerna ska återvinnas skickas de utomlands, bland annat till företaget Umicores anläggning i Belgien.
– En del energiåtervinning sker av batterierna i Sverige genom att vi och andra aktörer skickar litiumjonbatterier till förbränning. Men det är ju ingen bra långsiktig lösning, säger Christer Forsgren, miljöteknikchef på Stena Recycling International.
För att undersöka möjligheten att återvinna material ur litiumjonbattericeller i Sverige har Stena drivit ett projekt ihop med forskare vid Luleå tekniska universitet, KTH och Chalmers. Arbetet har nyligen avslutats.
Rapportförfattarna konstaterar att användningen av litiumjonbatterier väntas öka kraftigt och att allt fler uttjänta batterier kommer att lämnas till återvinningsindustrin. Därför är det viktigt att hitta lokala tekniska lösningar för återvinning.
Slutsatsen i projektet är att två befintliga anläggningar relativt enkelt skulle kunna börja återvinna metaller från litiumjonbattericeller: Stena Aluminiums smältverk i Älmhult och Bolidens kopparsmältverk Rönnskär i Skelleftehamn.
Annons
Där skulle aluminium och koppar kunna tas tillvara genom att batterierna smälts tillsammans med annat återvunnet aluminium för att skapa nya produkter. Eftersom koppar används som en legeringsmetall i aluminium är det en fördel om batteriets koppar hamnar i aluminiumsmältan.
Christer Forsgren Foto: Stena Recycling International
För att ta tillvara så mycket nickel och kobolt som möjligt skulle vissa delar behöva skickas utomlands. Och litiumet i batterierna är en ännu svårare nöt att knäcka.
En kombination av flera metoder skulle krävas för att återvinna litium, konstateras i rapporten. Först en behandling med låga temperaturer för att oskadliggöra batteriet, därefter separation av olika mineraler, följt av metallurgisk raffinering. Men det stora problemet handlar om ekonomi.
– I dag är det inte lönsamt att återvinna litium, säger Christer Forsgren.
Om det blir någon återvinning av aluminium och koppar från gamla litiumjonbatterier i Sverige för Stenas del ska bolaget ta ställning till längre fram. Först ska kostnaden för en demonstrationsanläggning i Halmstad beräknas.
– Sannolikt kommer det att krävas extern finansiering, säger Christer Forsgren.
Batteriåtervinningen i Sverige
El-Kretsen samlar in batterier från alla offentliga platser där konsumenter kan lämna uttjänta batterier, till exempel soptippar och återvinningskärl.
Från januari till november 2016 hade drygt 2 100 ton batterier från hushålls- och elektronikprodukter samlats in i Sverige. År 2015 var siffran cirka 3 300 ton.
Av dessa var cirka 7 procent litiumbaserade (det vill säga både litiumjonbatterier och icke uppladdnings-bara litiumbatterier).
Litiumjonbatterier som samlas in via El-Kretsen skickas till Akkuser i Finland för materialåtervinning. Där är det främst koppar, järn, kobolt och nickel som tas tillvara.
