Nya skatteregler riskerar hämma solcellssatsningar

Ny Teknik har tidigare berättat om regeringens förslag på nya skatteregler för solceller. Förslaget innebär att gränsen för när energiskatt ska tas ut från solcellsanläggningar går vid en installerad toppeffekt på 255 kilowatt. Större anläggningar ska betala energiskatt, medan mindre slipper, så länge elen används i den egna byggnaden.

Förslaget innebär också att gränsen dras vid juridisk person. Om en kommun har flera solcellsanläggningar på olika hus ska alltså alla solceller som tillhör samma juridiska enhet läggas ihop.

Det tycker Torbjörn Nilsson, kommunekolog i Kungälv, är olyckligt. I Kungälv finns i dagsläget två solcellsanläggningar på Stadshuset och en förskola, med en total toppeffekt på 147 kilowatt.

Under nästa år planerar Kungälv att sätta upp två nya anläggningar på en skola och en idrottshall, med en total toppeffekt på 150 kilowatt.

- Anläggningarna tillhör kommunförvaltningen, alltså samma juridiska enhet. Därmed kommer vi alltså över gränsen på 255 kilowatt totalt, säger Torbjörn Nilsson.

I sommar har Kungälv gjort en totalinventering av alla kommunala tak för att se var fler solceller skulle kunna sättas upp. Men de nya skattereglerna riskerar att bli en hämsko på kommunernas satsningar, tror Torbjörn Nilsson.

- Risken är att det blir mindre intressant att satsa på solceller, säger han.

Orsaken till att regeringen har valt att sätta gränsen vid just 255 kilowatt, trots att flera remissinstanser ville ha en högre gräns, är att undvika att EU ska se skattereglerna som ett otillåtet statsstöd. Det har miljöminister Åsa Romson (Mp) och energiminister Ibrahim Baylan (S) förklarat i ett debattinlägg i Ny Teknik.

- Vi har försökt utforma ett förslag som inte ska vara ett stöd och då behöver vi sätta en gräns. Om vi skulle tillåta att en juridisk person har flera 255 kilowatts-anläggningar skulle det ackumulerat bli ett större stöd, säger Thomas Sundqvist, ämnesråd på finansdepartementet.

För den som säljer överskottsel till nätet innebär skatteförslaget förändringar. Den som äger en solcellsanläggning som är mindre än 255 kilowatt och säljer överskottsel behöver bara betala skatt för den sålda elen, inte för den el som används i den egna byggnaden, enligt det nya förslaget.

Men om solcellsanläggningen är större än 255 kilowatt och överskottsel säljs till nätet blir all el, även den som används i den egna byggnaden, skattepliktig. Det är Torbjörn Nilsson kritisk till.

- Det borde jämställas med energieffektivisering, som man ju inte betalar skatt för. Om ett hus kan minska sitt behov av att köpa el genom att sätta upp solceller blir det samma effekt som energieffektivisering, att man behöver köpa in mindre el, säger han.

Men är det inte bra med ett styrmedel som uppmuntrar till att tilläggsisolera byggnader innan man smäller upp solceller på taket?

- Energieffektivisering är det viktigaste att göra, till exempel tilläggsisolering, men sedan har man alltid ett elbehov för bland annat belysning, och det behovet kan man minska med egen elproduktion, säger Torbjörn Nilsson.

Även i detta avseende är orsaken till regelutformningen i regeringens förslag att undvika att ses som otillåtet statsstöd, enligt Thomas Sundqvist på finansdepartementet:

- Om el inte beskattas blir det ett stöd. Någonstans behöver vi ha en gräns som gör att det inte blir ett stort stöd, säger han.

I början av sommaren lämnade regeringen sitt skatteförslag till lagrådet, som ännu inte har lämnat sitt utlåtande. Regeringens plan är att förslaget ska finnas med i budgetpropositionen som lämnas till riksdagen i mitten av september.