Energi
Ny rapport: Sverige kan ha sex mini-reaktorer på plats 2050
Den nya regeringen sätter stort hopp till små och modulära reaktorer, SMR. Men det finns många missförstånd och många frågor väntar på svar. Teknikkonsulten WSP har tagit fram en rapport för att slå fast fakta.
– Vi tycker att det behövs mer faktaunderlag i diskussionen. Nu när politikerna siktar in sig på kärnkraft är det viktigt att man vet vad man pratar om, säger Anna Nordling, energiexpert på WSP och författare till rapporten, som släpptes under tisdagen.
Definitionen av SMR är en reaktor med en elektrisk effekt om max 300 MW och som konstrueras med en modulär design så att reaktordelarna kan serietillverkas i fabrik. Men inom genren ryms flera olika reaktortekniker.
Runtom i världen utvecklas flera olika koncept för hur små och modulära reaktorer kan konstrueras. WSP listar över 90 unika SMR-projekt.
”Skulle kunna stå färdigt i slutet av 20-talet”
Flera av koncepten utgår från den lättvattenteknik som används i dagens storskaliga reaktorer. Den skulle kunna tas i bruk i småskaliga reaktorer betydligt tidigare än de mer innovativa koncepten, konstaterar WSP.
– SMR med konventionell teknik skulle rent tekniskt kunna stå färdigt i slutet av 20-talet, säger Anna Nordling.
En vanlig missuppfattning, enligt Anna Nordling, är att SMR blandas ihop med fjärde generationens kärnkraft. Enligt WSP:s framtidsprognos kan fjärde generationens kärnkraft tidigast finnas på plats i Sverige år 2045.
Definitionen av fjärde generationens kärnkraft innebär att kärnbränslet ska kunna återanvändas. Men den möjligheten dröjer länge, påpekar Anna Nordling. Då krävs stora anläggningar för återvinning av bränslet.
Mellan 6 och 25 reaktorer till 2050
I WSP-rapporten skissas en framtidsprognos för hur utbyggnaden av SMR kan se ut i Sverige. Mellan 6 och 25 mini-reaktorer skulle kunna vara på plats till 2050, enligt WSP.
– Det mer troliga scenariot ligger i det lägre spannet, säger Anna Nordling.
Det lägre scenariot, med sex reaktorer år 2050, skulle betyda cirka 1 800 MW el. Det motsvarar ungefär två av dagens storskaliga kärnreaktorer. Den första SMR:en skulle enligt scenariot vara på plats om tolv eller femton år.
Det högre scenariot betyder upp emot 25 reaktorer och cirka 5 000 MW el inom samma tidsram. Den första SMR:en skulle kunna vara på plats i slutet av 20-talet.
Hastigheten på utbyggnaden beror på vilken hållning Sverige intar, skriver WSP. Vid en proaktiv roll blir det fler reaktorer byggda, vid en mer reaktiv roll blir det färre.
Riskerar brist på kompetens
Det högre scenariot inkluderar även ett antagande om en större teknisk utveckling som leder till att SMR inte bara används för elproduktion utan även för att leverera värme till fjärrvärmenät eller industriprocesser.
– Den största fördelen med SMR är flexibiliteten som tekniken tillför elsystemet. SMR kan byggas ut etappvis och kan placeras nära stora konsumenter så som industri, vätgasproduktion eller serverhallar, säger Anna Nordling.
En annan fördel är att den mindre storleken på reaktorerna innebär en mindre affärsrisk för investerare. Det är helt enkelt mindre pengar som måste hostas upp inför ett kärnkraftsbygge.
Men WSP poängterar också att många frågor behöver besvaras innan SMR kan bli verklighet i Sverige. Tillståndsprocesserna är exempelvis i dag anpassade för storskalig kärnkraft som byggs långt ifrån storstäderna. Dessutom riskerar Sverige framöver att lida brist på kompetens inom både energisystemet och kärnkraft, skriver WSP.
”Finns potentiella risker”
En ytterligare stor fråga är slutförvaret. Dagens lösning, som innebär att använt kärnbränsle lagras 500 meter i berget i Forsmark, är inte dimensionerad för en utbyggnad för SMR. Dessutom påtalar WSP att de industrier och kommuner som eventuellt vill satsa på att bygga SMR också har ansvaret för slutförvar av kärnbränslet.
– Självklart finns det potentiella risker med flera mindre och utspridda kärnreaktorer. Bland annat gällande fysiskt skydd, säkerhet och frågor kring ansvar och risk för spridning av nukleärt material. Samtidigt medför den mindre storleken också säkerhetsfördelar, säger Anna Nordling.
Eftersom reaktorerna är små producerar de mindre resteffekt som måste kylas bort i händelse av en olycka. Dessutom kan kylningen i högre grad ske med passiva system, vilket innebär att anläggningen inte behöver ha tillgång till yttre strömförsörjning för att påbörja nedkylningen.
