Ny bok vill reda upp i energidebatten: ”Fråga om demokrati”

Kärnkraft! Klimatet! Vindkraft! Fossila bränslen! Solceller! Biobränslen! Vätgas! Batterier!  

I takt med att elpriserna ökat har debattvågorna kring det svenska el- och energisystemet gått allt högre. Addera den ryska invasionen av Ukraina, värmeböljor, ett intensifierat rapportflöde om människan roll i den globala uppvärmningen samt inte minst en svensk valrörelse – så kan det ibland verka som att topplocket är på väg att gå. 

Från Kungliga Tekniska Högskolan kommer nu en bok som hoppas gjuta lite olja på vågorna. Den heter Mot framtidens energi – den osynliga revolutionen bakom eluttaget, ges ut idag och går att ladda ner gratis här.

Omställning utan motstycke

Utgångspunkten är den omställning av energisystemet som krävs för att bromsa klimatförändringarna. En omställning som ”saknar historiskt motstycke, där vi inte har någon färdig plan att följa”, som det står i förordet. 

Boken är skriven av energiforskare vid KTH samt den ideella organisationen Vetenskap och Allmänhet. Forskarna är knutna till energiplattform vid KTH som syftar till att inspirera och möjliggöra nya samarbeten mellan forskargrupper. 

– Med boken vill vi försöka nå de vi annars inte brukar nå. Folk som kanske egentligen inte är så intresserade av debatt – vilket man kan förstå eftersom klimatdebatten inte alltid är den trevligaste. Men det är en fråga om demokrati. Vi försöker hitta alternativa kanaler och att fokusera på fakta, säger Christophe Duwig, vice föreståndare för energiplattformen samt professor vid institutionen för kemiteknik.

Vätgas, olja och kärnkraft

Boken är indelad i kapitel om vitt skilda ämnen. Ett axplock: Vad är elektricitet?, Olja och gas – ett problematiskt beroende, Tillbaka till framtiden med vätgas samt Framtidens kärnkraft.  

Den som letar efter brandfacklor att slänga in i debatten tycks göra det förgäves. I stället verkar författarna anstränga sig för att hålla det på en saklig och grundlig nivå. Ett exempel finns i kapitlet om framtidens kärnkraft, där fysikprofessor Pär Olsson bland annat tar upp det hajpade begreppet fjärde generations kärnkraft. Tekniken ska bland annat använda bränslet effektivare, vara ekonomiskt konkurrenskraftig och inte lämna efter sig långlivat avfall. Men Pär Olsson påpekar att fjärde generations kärnkraft ligger längre fram i tiden. Om ett land bestämmer sig för att satsa skulle det vara genomförbart inom 10–20 år. Varken önsketänkande eller totalt avfärdande alltså, vilket debatten i sociala medier annars gärna landar i.  

Lina Bertling Tjernberg, föreståndare för energiplattformen och professor i elkraftnät, menar att det uppskruvade debattläget förmodligen har med storleken på omställningen att göra. Dessutom går teknikutvecklingen så snabbt idag, och innehåller många parallella spår. Bakom varje spår finns intresseorganisationer som för fram just det egna spåret som lösningen på allt.  

– Det blir förvirrande och jag tror att det är skadligt för debatten. Där tycker jag att vi har en roll att fylla och att vår bok kan komma till nytta. Den är ganska kortfattad men går djupt ner i många områden och vill problematisera snarare än ta ställning, säger hon.

"Styrs av idealism snarare än fakta"

Hon ger också en känga till vissa miljöorganisationer och politiker som hon menar styrs av idealism snarare än fakta. Hon nämner bland annat nedstängningen av kärnkraft i Tyskland.  

– För mig är det en oroande utveckling i världen. Det är gjort med gott hjärta, med en god tanke, men blir skrämmande för samhället när man inte baserar det på fakta, säger Lina Bertling Tjernberg. 

Ingen av dem tror att vi kommer få se någon ny svensk energiöverenskommelse innan valet. Men förr eller senare lär det bli så. 

– Jag tror det. Och det är vad folk säger informellt, säger Lina Bertling Tjernberg 

– Nu inför valet känns det som att partierna enbart vänder sig till sina potentiella väljare, och säger vad de tror att de vill höra. Då pratar man inte om de nödvändiga kompromisserna, säger Christophe Duwig. 

Kan man se på energiförsörjning som något ideologiskt, eller är det ett tekniskt problem som ska lösas? 

– Vad gäller kärnkraft ser jag det som en ideologisk fråga. Antingen tycker man att det är moraliskt rätt eller inte. Man kan politisera mycket kring el. Men vi försöker att hålla oss utanför det och enbart titta på teknik, säger Lina Bertling Tjernberg. 

– El är viktigt, men alla vill ha den. Jag har inte hört någon säga att vi bör ransonera, säger Christophe Duwig.   

– Men säger man att Sverige ska hantera sin elförsörjning internt och klippa kablarna till grannländerna så blir det ju en ideologisk koppling, replikerar Lina Bertling Tjernberg. 

– Jag håller med. Men det handlar inte bara om el utan även energi. Vi har ingen olja, så vi är ändå beroende av omvärlden, säger Christophe Duwig.

Vilken är den vanligaste fundamentala missuppfattningen ni stöter på när det gäller el och energi? 

– Det som föranledde att jag skrev det extra kapitlet Vad är elektricitet, att el och energi sammanblandas hela tiden. Det sker dagligen, både här på arbetsplatsen och i media, att man skriver energi när man menar el. Det är problematiskt eftersom det är två helt olika frågeställningar. Jag för ju ofta fram att vi bör minska elkonsumtionen och i stället använda oss av värme till exempel. Men då talar vi inte längre om elsystemet, utan energisystemet, säger Lina Bertling Tjernberg. 

Vad kan konsekvenserna bli? 

– En är att man som H2 Green Steel säger att det är inga problem, det finns el. Då försöker jag förklara att det kanske inte alls finns tillgång till el på just den plats där de vill ha den. Det handlar inte bara om tillförd energi, utan också om att effekten behövs precis när den behövs, säger hon.

Ödmjukhet inför ämnet

Debattlustan verkar alltså inte saknas, ens hos de båda energiforskarna som just dragit en lans för saklighet och fakta. Det behöver ju heller inte innebära någon motsats, tvärtom. För energifrågan är otroligt stor och blir snabbt mycket komplex. 

– Vi gör inte anspråk på att boken ska vara heltäckande. Detta är början men vi hoppas att fler kapitel ska tillkomma. Det finns ingen som kan allt och vi måste därför lyssna på alla. Det är bra med en viss ödmjukhet inför ämnet, säger Lina Bertling Tjernberg. 

Fotnot: I ytterligare ett försök att nå ut på annorlunda sätt i energidebatten har energiplattformen vid KTH skapat dansen Energy Dance. Den kan ses här.