Nu klarar vågkraft vintern

Vågkraftverket från det svenska företaget Seabased sjösattes för snart två år sedan på Åland. Under 14 månader har det ingått i ett test av hur vågkraft klarar vintern, som letts av Uppsala universitet.

I somras togs det upp efter att ha överlevt två vintrar med som mest 15 centimeter is.

– Jag är nöjd. Projektet visar att bojarna klarar säsongsbetonad is, vilket öppnar för vågkraft i Östersjön, säger projektledaren Erland Strömstedt, forskare vid Uppsala universitet.

Han hoppas nu  kunna gå vidare och testa fler vågkraftsaggregat.

– Målet är att bygga en vågkraftspark på en megawatt med isanpassade bojar, säger Erland Strömstedt.

Under den första vintern användes en hexagonal boj uppbyggd av runda rör. Andra vintern testades en ny bojkonstruktion som anpassats till isen genom att yttersidorna gjorts plana och koniskt lutande.

– Det gör att isen kan krypa uppåt och att bojen till slut glider in under isen om den blir tillräckligt tjock, säger Erland Strömstedt.

Men varför ska man satsa på vågkraft på platser med is under delar av året, då det inte går att producera någon ström?

– Jag tycker inte att vågkraft ska uteslutas bara för att man tappar någon månads produktion. Överlag har man också sett hur vintrarna blir mildare i Östersjön, säger Erland Strömstedt.

Han säger också  att vågklimatet i Östersjön är lämpligt för vågkraft.

Visserligen blir vågorna generellt inte lika höga som till exempel i Nordsjön, men eftersom Östersjön är ett grunt hav blir de brantare, vilket får upp hastigheten i generatorn.