Nord Stream 2-beslut sågas i Danmark – hyllas av Putin

Texten har uppdaterats.

Danska Energistyrelsen ger tillstånd att dra gasledningen på den danska kontinentalsockeln, sydost om Bornholm. Området ligger i Danmarks ekonomiska zon, men utanför danskt territorialvatten.

Bakom den omstridda gasledningen står i första hand den ryska statskontrollerade gasgiganten Gazprom. Men projektet involverar även en lång rad europeiska energibolag, däribland brittisk-nederländska Shell, tyska Uniper och Wintershall, österrikiska OMV och franska Engie.

Kontroversiell fråga

Frågan är politiskt komplicerad, bland annat då Tyskland och Ryssland vill ha gasledningen, medan en rad av Danmarks allierade, bland annat USA, Polen och de baltiska staterna, är emot.

Nord Stream 2 fördubblar leveranskapaciteten för rysk gas direkt till Tyskland till 110 miljarder kubikmeter per år, vilket motsvarar över hälften av Rysslands gasexport till Europa. Enligt kritiker innebär det att Ryssland kan undvika gasleveranser via Ukraina, som i dagsläget är transitland för rysk gas till EU-länder.

Danska regeringen beklagar myndighetens beslut, men menar att FN:s havsrättskonvention gör att frågan är rent administrativ och inte avgörs av politikerna.

"Vår hållning är att vi inte tycker att EU ska ha mer gas från Ryssland. Därför hade vi helst sluppit detta. I det här fallet har dock Danmark enligt internationell rätt varit tvunget att ge tillståndet", skriver energiminister Dan Jørgensen (S) i en kommentar enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Även danska oppositionen är kritisk. Borgerliga Venstre kämpade emot gasledningen under sin regeringstid.

– Vi är nervösa för vilka konsekvenser det får - inte minst för våra östeuropeiska vänner. Exempelvis Ukraina eller de baltiska länderna. Inte minst för att vi vet att Ryssland använder gasen som politiskt vapen. Det får långtgående konsekvenser, säger Michael Aastrup Jensen, utrikespolitisk talesperson för Venstre, till Ritzau.

"Oundvikligt men olyckligt"

Regeringens stödpartier, socialliberala Radikale Venstre och rödgröna Enhetslistan, är också skeptiska.

– Det är ett oundvikligt men olyckligt beslut. Ingen är mer irriterad än jag, säger Martin Lidegaard från Radikale, ordförande i folketingets utrikesnämnd, till Ritzau.

Rysslands president Vladimir Putin hyllar däremot myndighetens agerande:

– Vi välkomnar det här beslutet. Danmark har visat sig vara en ansvarstagande part i internationella förbindelser, vilket skyddar landets intressen och självständighet, liksom dess europeiska samarbetspartners intressen, säger han enligt nyhetsbyrån Interfax.

Energistyrelsens besked kommer efter en serie ansökningar om tillstånd från bolaget bakom gasledningen. Den första ansökan till den danska staten inkom redan 2017.

Enligt planen ska den totalt 123 mil långa Nord Stream 2-ledningen tas i bruk i slutet av 2019, men det har bland annat hängt på ett danskt tillstånd.

Beslutet kan överklagas fram till slutet av november.

Gasbolaget gläds åt beskedet

"Vi kommer att fortsätta det konstruktiva samarbetet med danska myndigheter för att kunna slutföra anläggningen av gasledningen", säger Samira Kiefer Andersson, tillståndschef vid Nord Stream 2-bolaget, i ett skriftligt uttalande.

Svenska regeringen sade redan sommaren 2018 motvilligt ja till att gasledningen dras i Sveriges ekonomiska zon i Östersjön. Även Ryssland, Finland och Tyskland har gett klartecken för projektet.