Myndigheten satsar mer på energisnåla uppfinningar

Energimyndighetens budget för ekonomiskt stöd till energiforskning brukar ligga på 1,4 miljarder kronor per år.

Merparten av pengarna går till forskare på landets universitet och högskolor. Men en del pengar öronmärks för att hjälpa teknikbolag att få ut sina produkter på marknaden.

I år är den potten större än någonsin. 150 miljoner kronor finns att söka för hugade teknikbolag som vill ha hjälp med affärsutveckling. Förra året var summan 100 miljoner kronor.

– Regeringen har ett tydligt fokus på att öka spridningen av produkter och tjänster, säger Andreas Stubelius, affärsutvecklare på Energimyndigheten.

De teknikbolag som kan få del av skattepengarna ska ha uppfinningar som kan ge en energibesparing eller bidra till att mer förnybar energi används i samhället. Myndighetens målsättning är att ge stöd till satsningar som annars inte skulle ha blivit av.

– Om vi ska ha en påverkan mot ett långsiktigt hållbart energisystem måste vi få ut innovationerna. Om de bara ligger på skrivbordet gör de ingen nytta, säger Andreas Stubelius.

Myndigheten stöttar företag i olika skeden. Det kan handla om verifiering av teknik ihop med kund, en pilot- eller demonstrationsanläggning, eller marknadslansering i Sverige.

Läs mer:

I höst kommer myndigheten att lansera ett nytt stöd, som kan ges i ännu tidigare skede, så kallad tidig sådd. Det är avsett för företag som behöver hjälp med att utveckla sitt koncept.

Nyligen har Energimyndigheten även dragit igång en stödverksamhet i samarbete med Business Sweden för att hjälpa små miljöteknikbolag att komma ut på marknader utomlands. Tre företagscenter har startats i Shanghai, San Francisco och London.

Där finns dock inget ekonomiskt stöd inblandat, eftersom det skulle strida mot EU:s statsstödsregler. I stället bistår företagscentren med rådgivning och nätverkande.

– Varje företag som blir antaget får en lokal representant som jobbar bara med dem och en individuell utvecklingsplan tas fram för varje bolag, berättar Andreas Stubelius.

Omkring 200 företag kontaktar Energimyndigheten varje år och vill ha ekonomiskt stöd. Myndigheten bedömer om tekniken kan fungera, med hjälp av ett 40-tal anställda teknikexperter i Eskilstuna, samt om uppfinningen har affärspotential.

Ett av företagen som har fått del av Energimyndighetens stöd är Manetos Labs (se artikel intill), som håller på att utveckla en smart brytare som kan sättas i hemmens proppskåp. Energimyndigheten bidrar med två miljoner kronor för att brytaren ska kunna testas i en några villor nästa år.

Testet hade blivit av även utan Energimyndighetens hjälp, bedömer Charlotta Holmquist, operativ chef på Manetos Labs. Men bidraget gör att företaget kan hålla ett högre tempo.

– Jag är imponerad av Energimyndigheten. De fyller en väldigt viktig funktion när man arbetar med avancerad teknik som inte alla finansiärer förstår sig på, säger hon.

Manetos Labs smarta brytare liknar en del andra produkter som redan finns på marknaden. Till exempel har ABB utvecklat ett system för att övervaka och styra brytare i ställverk på avstånd och Vattenfall säljer pluggar som kan sättas i eluttag för att styra apparater på distans.

Energimyndigheten har ändå valt att stötta Manetos Labs med skattepengar.

– Deras brytare kan bryta snabbt, realtidsmäta elkonsumtion och styra elen på distans. Med mer förnybar elproduktion, som varierar beroende på hur mycket det blåser, blir det viktigt att anpassa den momentana elkonsumtionen. Här kommer vi att behöva fler olika lösningar som kompletterar varandra, säger Leif Lyckebäck, affärsutvecklare på Energimyndigheten.

Under de senaste tio åren har Energimyndigheten försökt arbeta som riskkapitalister för att få ut fler energiinnovationer på marknaden. Flera personer med erfarenhet från bankvärlden, försäljning, investeringar och egen entreprenörverksamhet har anställts.

Likt riskkapitalister bevakar Energimyndigheten sin investering i de lite mognare bolag som har fått ekonomiskt stöd som senare måste betalas tillbaka. Myndigheten bistår med rådgivning och nätverkande och kallar det för att dessa bolag ingår i Energimyndighetens ”portfölj”.

Totalt har 650 miljoner kronor lånats ut till 91 olika portföljbolag i affärsutvecklingsstöd under de senaste tio åren. 78 av bolagen finns fortfarande kvar. Tio har gått i konkurs och tre har köpts upp.

– Att 78 bolag fortfarande finns är väldigt bra. Ur riskkapitalsynpunkt är man nöjd om en av tio lyckas. En stor del av tidiga startups brukar gå i konkurs redan efter kort tid, säger Andreas Stubelius.

Enligt beräkningar av Världsnaturfonden (WWF) har innovationerna från portföljbolagen potential att spara 14 gånger Sveriges årliga totala utsläpp av växthusgaser.

– Men beräkningen bygger på en mängd antaganden. WWF har till exempel utgått ifrån att innovationerna får en snöbollseffekt och sprider sig på marknaden, säger Andreas Stubelius.