Energi
Mindre förluster från vindkraftverk med kolbollar
Om man tillsätter rent kol i isoleringsplasten runt högspänningskablar kan man öka spänningen och den överförda kraften med så mycket som en fjärdedel. Hemligheten är kolbollen C60.
Det är åtta Chalmersforskare inom kemi, kemiteknik, materialteknik och tillverkningsteknik som tillsammans en forskare på Borealis polyetenanläggning i Stenungsund kunnat visa att olika varianter av kolbollen C60, ett nanomaterial i molekylgruppen fullerener, ger ett starkt skydd mot nedbrytning av isoleringsplasten som används i högspänningskablar.
Ju högre spänningen är i kabeln desto fler elektroner läcker ut i isoleringsmaterialet och bryter ned det.
Forskarna hävdar att det räcker att tillsätta mycket små mängder av fulleren i isoleringsplasten för att den ska tåla en spänning som är 26 procent högre än den spänning som plats utan tillsatser kan klara utan nedbrytning.
Den praktiska konsekvensen av upptäckten är att energiförlusterna i kraftöverföringen på långa avstånd kan minskas. Enligt forskarna kan det få betydelse för elöverföring från vindkraftsparker till havs och elöverföring från stora solcellsparker i Nordafrikas öknar.
- Att minska energiförlusterna vid elkraftöverföring är en av de tre viktigaste faktorerna för morgondagens energisystem. De andra två är utveckling av förnybara energikällor och tekniker för att lagra energi, säger Christian Müller i forksargruppen.
Chalmersforskarna har studerat C60-effekten på växelströmskablar. De kommer också att testa metoden i likströmskablar.
- Inom industrin är det en stor fråga hur man ska kunna höja effektiviteten utan att göra strömkablarna tjockare, eftersom de redan i dag är mycket tunga och krävande att hantera, säger Christian Müller.
Följ Ny Teknik på Facebook!
Kolbollen C60
- Kolbollen C60 kallas också för buckminsterfulleren. Den består av 60 kolatomer som är placerade så att molekylen liknar en nanometerstor fotboll. Fullerener är en av de fem formerna av rent kol som finns. De andra fyra är grafit, grafen/kolnanorör, diamant och amorft kol (sot). Fullerener upptäcktes 1985 och belönades med Nobelpriset i kemi 1996.