Miljörörelsen: ”En seger för vetenskapen”

Under tisdagen lämnade först Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, ett svalt ja till Svensk Kärnbränslehanterings planer på ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Någon timme senare lämnade Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt sitt nej.

På Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är man mycket glad över domstolens besked. I ett pressmeddelande konstaterar organisationen att miljödomstolens nej är en seger för miljörörelsen och för vetenskapen.

– Det visar på vikten av en oberoende juridisk hantering av den här frågan. SSM har bara sagt ”det här löser vi sen”, medan domstolen ser att det här är en så viktig fråga att det måste lösas nu, säger Johan Swahn, kanslichef på MKG, till Ny Teknik.

Strålsäkerhetsmyndighetens formulering var att SKB ”har förutsättningar” för att kunna uppfylla kärnteknikens krav på en strålsäker slutförvaring. Sedan skulle ytterligare redovisningar, och granskningar av dessa, krävas för att SKB skulle få sätta spaden i jorden.

– SSM:s besked var väntat. SSM säger bara att det finns förutsättningar att visa att slutförvaret blir säkert. Men det tror vi inte från vår sida. Vi tror inte att kopparkapslarna kommer att fungera. Att man då ska låta regeringen säga ja och ge tillstånd, sedan ska myndigheten undersöka frågan, det tror vi är ett misstag, säger Johan Swahn.

Miljödomstolen anser däremot att osäkerheten kring kopparkapslarna, som ska innesluta det använda kärnbränslet, är för stor. Det finns en risk att kapslarna kan påverkas av olika former av korrosion.

MKG har pekat på fältförsök som visar att koppar korroderar i berg och menar att metoden med djupa borrhål, där stålkapslar med använt kärnbränsle placeras på tre till fem kilometers djup, är att föredra.

– Det viktiga är att vattnet där inte blandar sig uppåt med ytvattnet. Vattnet ligger still där nere och då ligger även avfallet still där nere, säger Johan Swahn.

Enligt SSM finns inga alternativ till SKB:s föreslagna metod KBS3 som är lika tekniskt mogna. Men Johan Swahn menar att djupa borrhål borde studeras närmare.

– Om SKB gör en snabb satsning på djupa borrhål skulle det ta 10 år att ta fram metoden och 20 år att få den godkänd. Då skulle vi ha en metod som både är miljömässigt säkrare och kanske billigare, säger han.

Nu lämnar miljödomstolen sitt yttrande vidare till regeringen. Det blir regeringens beslut att avgöra om tillstånd kan lämnas till slutförvaret eller om SKB måste lämna in mer underlag.

Vad tror du händer nu?

– Det får vi se. Förhoppningsvis kan SSM ta ett större ansvar i det här läget och se till att frågan om koppar är bra eller dåligt blir avgjord nu och inte senare. Men det kräver ett omtag av myndigheten och att de förstår att de inte kan lämna frågan till senare, som de nu har ansett, säger Johan Swahn.