Energi
Miljödomstolen säger nej till slutförvaret
Slutförvarsanläggningen som den planeras se ut ovan jord. Under byggnaderna löper vägar ned till ett stort tunnelnät på 500 meters djup i urberget där kärnbränslet ska lagras. (Bilden är ett montage)
Mark- och miljödomstolen underkänner att kopparkapslarna ska hålla. Nu får regeringen avgöra frågan.
(Artikeln är uppdaterad)
Under tisdagsförmiddagen lämnade mark- och miljödomstolens sitt yttrande till Svensk Kärnbränslehanterings ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark, Östhammars kommun.
Domstolen har prövat ansökan utifrån miljöbalken i syfte att lämna en rekommendation till regeringen, som sedan har att avgöra om slutförvaret ska tillåtas eller inte.
Något oväntat anser domstolen att slutförvaret inte kan tillåtas enligt miljöbalken, utifrån det underlag som SKB har lämnat. Orsaken är osäkerheter kring kopparkapslarna.
Metoden som SKB har satsat på kallas för KBS3 och innebär att det använda kärnbränslet placeras i kopparkapslar som innesluts i bentonitlera och placeras på ungefär 470 meters djup. Kapseln, leran och det omgivande berget ska utgöra tre olika skyddsbarriärer. Slutförvaret måste vara säkert i minst 100 000, på grund av strålningen från det använda kärnbränslet.
Domstolen bedömer att det finns osäkerheter kring hur mycket vissa former av korrosion kan försämra kapselns förmåga att innesluta bränslet på lång sikt.
Rådman Anders Lillienau talade om flera olika processer som kan påverka kopparkapseln. Det handlar om korrosion på grund av reaktioner i syrefritt vatten, gropkorrosion och spänningskorrosion på grund av reaktion med sulfid, väteförsprödning som kan påverka materialets mekaniska hållfasthet, samt den joniserande strålningens påverkan på de olika korrosionsformerna och väteförsprödning.
– De här osäkerheterna är betydande och domstolen anser att bolaget inte fullt ut har tagit med osäkerheterna i sin samlade säkerhetsanalys, säger Anders Lillienau.
Även om lagstiftningen ger visst utrymme för osäkerheter bedömer domstolen att frågetecknen kring kapseln är så allvarliga att slutförvaret inte är långsiktigt säkert.
Tidigare under tisdagen lämnade Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, sitt yttrande till regeringen, där myndigheten har granskat ansökan från SKB enligt kärntekniklagen. Yttrandet är positivt, och tillstyrker SKB:s ansökan.
Just frågan om hur korrosion kan påverka kopparkapslarna har skapat en segdragen vetenskaplig tvist, där SKB har hänvisat till forskare från Uppsala och menat att KBS3-metoden är säker, medan KTH-forskare har pekat på risker för korrosion.
Mark- och miljödomstolens yttrande lämnas nu vidare till regeringen. Det blir alltså regeringens sak att avgöra om SKB ska få en chans att lämna ytterligare underlag.
– Vi menar att bolaget, för att kunna få tillåtlighet, behöver redovisa ytterligare underlag om kapselns skyddsförmåga, säger Anders Lillienau.
Kritiker har påtalat att Forsmark inte är den bästa platsen för ett slutförvar, bland annat på grund av höga naturvärden, men mark- och miljödomstolen anser att platsen uppfyller kraven. Däremot tycker domstolen att det långsiktiga ansvaret för förvaret behöver förtydligas.
– Vi menar att det måste klargöras innan tillåtlighet kan ges, säger Anders Lillienau.
SKB har också ansökt om att bygga en inkapslingsanläggning i Oskarshamn, i anslutning till mellanlagret Clab. Den anser mark- och miljödomstolen är förenlig med kraven i Miljöbalken.
SKB lämnade in sin ansökan tilll domstolen 2011, men efter sju års rättsprocess anser alltså mark- och miljödomstolen att det finns så stora, kvarstående osäkerheter av en central del av KBS3-metoden att man i sitt yttrande till regeringen inte ger klartecken för SKB:s ansökan.
För miljöorganisationerna, som samverkar under MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, är beskedet en framgång.
Domstolen säger i sitt yttrande ja till övriga delar av SKB:s ansökan, som frågan om att bygga en inkapslingsanläggning för kopparkapslarna i Oskarshamn samt till intrång i naturmiljön i Forsmark där förvaret har planerats.
Naturskyddsföreningens jurist Rebecca Nordenstam var organisationens representant under domstolsförhandlingarna i höstas. På Twitter konstaterar hon det delade innehållet i yttrandet.
Greenpeace Rolf Lindahl är en av flera inom miljörörelsen som betecknar domstolens beslut som en seger.
Men domstolens nej betyder inte att SKB behöver göra en ny ansökan. Det blir upp till regeringen att överväga om det krävs ett säkrare underlag när det gäller kopparkapslarna.
Finland tog 2015 beslut om att bygga ett slutförvar i Olkiluoto, norr om Åbo. Metoden bygger på den svenska KBS3-modellen. I och med tisdagens nej från Mark- och miljödomstolen hamnar Sverige och Finland i otakt i slutförvarsfrågan, skriver finska tidningen Hufvudstadsbladets Katarina Koivisto.