Miljardsatsar på vindkraft – utanför Sverige

De senaste tio åren har Vattenfall investerat omkring 50 miljarder kronor i ny vindkraft. Nu dubblar den statliga energijätten investeringstakten och satsar ytterligare nästan 50 miljarder under fem år mellan 2016 och 2020.

– I Sverige färdigställer vi just nu 140 megawatt fördelat på tre parker i Sydsverige och en i Norrland, vilka ska hälftenägas tillsammans med Skandia när de står klara, säger Peter Tornberg, utvecklingsansvarig på Vattenfalls Business Area Wind.

Men de fyra nya vindparkerna  i Sverige hänförs till ett investeringsbeslut som togs 2014. I princip alla företagets nya vindkraftssatsningar förläggs till andra länder. Vattenfalls största, just  nu pågående byggen är den landbaserade vindparken Pen y Cymoedd i Storbritannien, som ska få 228 megawatt installerad kapacitet, och den havsbaserade 288-megawattsparken Sandbank i Tyskland.

Därtill har man precis färdigställt Dan Tysk, som också är en havsbaserad vindpark på 288 megawatt i Tyskland.

Såväl Storbritannien som Tyskland har övergått till auktionsbaserade system, där den som vinner garanteras ett visst minimipris för den el vindkraftverken producerar. I Tyskland finns dessutom ett räntebidrag, som innebär att vindkraftsinvesterare kan få lån i statliga banker till en ränta som ligger cirka två procent under marknadsnivån.

Läs mer:

Även Danmark, där Vattenfalls offshorepark Horns Rev 3 ska  stå klar senast 2020 och leverera 400 megawatt, praktiserar ett auktionsbaserat stödsystem.

– Numera rör sig i stort sett alla länder mot ett förfarande där man auktionerar ut viss mängd kapacitet till lägstbjudande. På det sättet pressar man ner priserna och får ett flexiblare system, säger Peter Tornberg.

Litar ni på stabiliteten i stödsystemen trots förändringarna?

– Absolut. Det viktigaste för en investerare är ju att man har tilltro till sin motpart, och vi är inte rädda för konkurrensen i ett auktionsförfarande. Men i det svenska systemet upplever vi betydligt högre risk, vilket är mycket olyckligt.

Oviljan att bygga vindkraft i Sverige är inte unik för Vattenfall. Under fjolåret sjönk de totala nyinvesteringarna i landet med cirka 40 procent från året före, enligt statistik från branschorganisationen Svensk Vindenergi, som anger de låga elpriserna och ”brister i stödsystemet” som främsta orsaker.

– Det är framför allt avsaknaden av långsiktig politik som avskräcker investerarna. Det finns en vision fram till 2020, men längre fram än så är det svårt att förutse utvecklingen, säger Svensk Vindenergis vd Charlotte Unger.

Peter Tornberg tycker att Sverige borde ta efter Tyskland och de andra länderna med auktionssystem.

– Här håller vi fast vid elcertifikatsystemet, som ska vara negativt korrelerat till elpriset. Det vill säga, om elpriset går ner så ska du räddas av att elcertifikaten stiger  i pris. Men i realiteten har båda gått ner eftersom marknaden inte fungerar, säger Peter Tornberg.

En orsak till detta är, enligt Peter Tornberg, att kvotplikten satts utifrån antagandet att elförbrukningen i Sverige skulle öka över tid.

– Men i själva verket har den varit stabil eller till och med sjunkande, vilket lett till ett överutbud av elcertifikat. Och då sjunker priset enligt principen om tillgång och efterfrågan.

Läs mer:

Samtidigt har det blivit billigare att bygga. I dag kostar det Vattenfall cirka 50 öre per kilowattimme att bygga landbaserad vindkraft  i Sverige, mot 80 öre per kilowattimme 2010. Men totalintäkten, inklusive spotpriset på elcertifikat, landar runt 30 öre per kilowattimme.

– Så kalkylen blir ändå inte särskilt bra. Vill vi ha ytterligare vindkraftsutbyggnad i Sverige efter 2020, då bör nog vi också gå över till ett auktionsbaserat system.

Gilla Ny Teknik på Facebook