ENERGI
Miljardnota för danskarna: El från vind och sol pressar elnätet
Danskarna betalar i dag hela notan för att balansera den varierande elproduktionen från vindkraftverk och solceller. Men det kan snart förändras: en del av kostnaden kan läggas över på bolag som Ørsted och Vattenfall.
Annons
De danska elkonsumenterna betalade under 2023 ut 2,2 miljarder danska kronor (drygt 3,4 miljarder svenska kronor) för att balansera elnätet. Kostnaden har mångdubblats på några få år och förväntas öka ytterligare under de kommande åren.
Det avslöjar siffror som Ingeniøren har fått ut från den statliga stämnätsägaren Energinet, som sekund för sekund måste matcha elproduktionen med elförbrukningen.
– Med mer vind och sol kommer det oftare att uppstå obalanser i elnätet, och de blir också större, säger Kia Marie Jerichau, som är områdeschef för flexibilitet och balansering på Energinet.
Hon förväntar sig en ”betydande ökning” av behovet för systemtjänster på 150 procent fram till 2040.
Begreppet systemtjänster innefattar det Energinet betalar för tjänster som antingen ökar eller minskar elproduktionen eller elförbrukningen. Det kan till exempel handla om att ett fjärrvärmeverk skruvar upp för biomassepannan eller elpatronen, eller att ägare av vindkraftverk och solcellsparker helt eller delvis stoppar sin produktion under en period mot betalning. Och behovet för denna typ av tjänster växer alltså.
Mycket mer vind och sol
Annons
Fram till 2020 låg Energinets utgifter för systemtjänster stabilt mellan 600 och 900 miljoner kronor. Men på två år växte kostnaden nära tre gånger. Det beror på flera saker, men särskilt på mer vindkraft och solenergi, och även om beloppet förra året föll något till 2,2 miljarder kronor pekar trenden på att det blir dyrare.
Kostnader för stödtjänster i det danska elsystemet
Behovet för så kallade systemtjänster ökar. En betydande del av förklaringen är att elproduktionen från vindenergi och solenergi varierar med väder och tid på dygnet. Före 2020 låg kostnaden stabilt på 600–900 miljoner danska kronor per år.
I takt med att Danmark närmar sig regeringens plan om att mångdubbla elproduktionen från vind och sol fram till 2030, kostar det mer att balansera den varierande elproduktionen, eftersom kraftvärmeverk, som oavsett väder kan skruva upp och ner, fasas ut.
I dag uppgår kostnaden till knappt 800 danska kronor för varje av de cirka 2,8 miljoner danska hushåll som betalar för den genom de så kallade systemtarifferna. Fram till 2045 växer beloppet, allt annat lika, till knappt 2 000 kronor (siffran är dock förknippad med mycket stora osäkerheter).
Det kan emellertid vara goda nyheter på väg för de danska elkonsumenterna, som kan slippa undan billigare i framtiden. Energinet tittar nämligen just nu på om åtminstone en del av kostnaden kan läggas över på Ørsted, Vattenfall och andra som tjänar miljarder på vindkraft- och solcellsparker.
– Vi tittar på om bördorna är fördelade på rätt sätt. En kostnad för elsystemet ska betalas av dem som skapar den, säger Energinets Kia Marie Jerichau.
Flexibilitet är vägen framåt
Energinet hoppas att utgifterna för systemtjänster inte stiger mer än de 150 procent som förutses fram till 2045. Det är emellertid oklart, även om det arbetas på att koppla ihop den danska marknaden för systemtjänster med Sverige och Finland, medan en rad nya tekniklösningar kopplas på elnätet.
– Det är enklare (att balansera elnätet, reds anm) med termiska kraftverk, men den volatila elproduktionen från vind och sol kan också balanseras med power-to-x, batterier, salt- och stenlager eller konsumentflexibilitet, såsom att få folk att ladda sina elbilar på natten, säger Kia Marie Jerichau.
Med power-to-x avses att elproduktion från förnybara källor lagras eller används för att exempelvis tillverka grön vätgas.
Regeringen satsar särskilt på att kunna skruva upp och ner för elförbrukningen med de elkrävande vätgasfabrikerna och andra former av power-to-x, som spås spela en stor roll i den förväntade mångdubblingen av elförbrukningen fram till 2050.
Annons
En enorm omvälvning
Olyckligtvis har vätgasprojekten stora ekonomiska problem. 14 av 17 annonserade vätgasfabriker är försenade eller är lagda på is, eller har på andra sätt aviserat att det finns problem med att komma igång. Samtidigt faller priserna på laddbara batterier, som i stora enheter, såsom Teslas Megapacks, kan leverera el till elnätet på bara några millisekunder när det behövs, om de har laddats upp när elen har varit billig.
Oavsett hur framtiden utvecklar sig handlar det först och främst för Energinet om att upprätthålla elförsörjningssäkerheten i Danmark på samma höga nivå som idag, med elektricitet i uttagen över 99,99 procent av tiden, vilket är långt över det globala genomsnittet.
– Det pågår en enorm omvälvning i vårt elsystem, men det är klart en ambition från vår sida att det inte ska bli farligt för elförsörjningen. Man ska inte kunna märka det som elkonsument, men en av de platser man kanske kan märka det är på kostnaderna för systemtjänster, säger Kia Marie Jerichau.
Den här artikeln har tidigare varit publicerad i danska ing.dk. Ny Teknik översätter och publicerar utvalda artiklar exklusivt för prenumeranter, som en del i ett samarbete mellan tidningarna.
