Mikroplast flödar ut i havet via avloppet

Det finns en oro för att mikroskopiska skräppartiklar i haven har en störande effekt på de marina ekosystemen. Därför har IVL och Svenskt Vatten undersökt hur mycket mikroskräp som finns i inkommande och utgående vatten vid tre avloppsreningsverk: Henriksdals reningsverk i Stockholm, Ryaverket i Göteborg och Långeviksverket i Lysekil.

Resultaten visar att stora mängder mikropartiklar av plast och textilfibrer finns i hushållens avloppsvatten. De två stora verken Henriksdal och Ryaverket nåddes av omkring 300 miljoner plastpartiklar och 3 miljarder textilpartiklar varje timme.

Trots att reningsverken lyckades avskilja merparten av mikroskräpet, ofta över 90 procent, var det ändå avsevärda mängder som släpptes ut med det utgående vattnet.

Från Henriksdal och Ryaverket var det i storleksordningen 30-70 miljoner mikroplastpartiklar och 40-500 miljoner textilpartiklar per timme som släpptes ut i havet.

- Det var förvånande. Även om 99 procent hålls kvar i reningsverket är det stora mängder som går ut, säger Kerstin Magnusson, forskare på IVL.

De mikroskräppartiklar som reningsverken lyckas avskilja hamnar i slammet. Om slammet sedan används som gödning på åkrar följer troligen mikroplastpartiklarna med.

- Det är en bra sak att använda det här slammet eftersom det finns en massa näringsämnen som är viktiga att återföra. Men samtidigt har man det här problemet med skräpet. Om mikroskräpet läggs på åkrarna vet vi inte riktigt vad som händer med ekosystemet och grödorna, säger Kerstin Magnusson.

I studien togs även prover vid testanläggningen Hammarby Sjöstadsverk, där en membranbioreaktor används för att rena vattnet. Den visade sig vara tio gånger så effektiv för att skilja bort mikroskräppartiklar som de andra anläggningarna.

Men även om allt vatten från Henriksdalsverket skulle ledas genom en fullskalig membrananläggning skulle fortfarande cirka tre miljoner mikroplastpartiklar släppas ut i havet varje timme.

Forskarna konstaterar att de i rapporten inte har lyckats besvara frågan om hur stort tillskottet av mikroskräp är från reningsverken jämfört med andra källor.

- Reningsverken sitter med svarte petter. Det viktiga är att konsumenterna slutar släppa en massa skräp som kondomer och tamponger i avloppen och att de produkter vi använder inte innehåller de här partiklarna, säger Kerstin Magnusson.

Hur farligt det är med mikroskräp i haven vet man ännu inte riktigt.

- Vi har hittat mikroplaster i marina djur, men vi vet inte hur stora mängder de får i sig och vilka effekter det har. Harmlöst är det inte, men vi vet inte storleken på problemet, säger Kerstin Magnusson.

Mikroskräpet kan också fungera som bärare av miljögifter. De vattenlevande djur som får i sig skräpet riskerar därför att påverkas av dessa gifter.

- Det finns till exempel ftalater, flamskyddsmedel och vissa läkemedelsrester som är partikelbundna. Det gör att det blir ett koncentrat av miljögifter på partiklarna, säger Kerstin Magnusson.

Hon tycker därför att det behövs mer forskning om hur avskiljning av mikroskräppartiklar i reningsverk påverkar halterna av miljögifter som släpps ut i haven.