Energi

Mer mikroplast i sjöar än i havet

David Vigren, kemist vid Örebro universitet, analyserar mikroplast infångad i Vättern. Foto: Robban Andersson
Anna Kärrman.

Mikroplast i insjöar är ett hot som behöver kartläggas. Det anser svenska forskare. I vår startar mätningar i Vättern, Vänern och Mälaren.

Publicerad

Att Östersjön och alla de stora världshaven är fulla av pyttesmå plastpartiklarna är väl känt. Mindre uppmärksamhet har riktats mot mikroplast i insjöar. Det ska det bli ändring på nu.

– Vi planerar just nu mätningar av mikroplast i Vättern, Vänern och Mälaren. Siktet är inställt mot att börja i mars, säger Anna Kärrman, kemist vid Örebro universitet och forskningsledare för projektet.

Vattenproverna ska tas med den provtagare som Anna Kärrman och hennes kolleger utvecklat i EU-projektet Clean Sea.

– Konventionell utrustning, som till exempel trål, har inte klarat att fånga in partiklar som är mindre än 300 mikrometer. Vår provtagare filtrerar ut tre plastfraktioner där de minsta är 50 mikrometer.

Samma provtagare användes i augusti när Örebroforskarna gjorde en pilotstudie av mikroplast i Vättern. På sex olika platser, från norr till söder, togs vattenprover både vid ytan och på 15 meters djup.

– Proverna visar på ett högre antal partiklar än vad vi har hittat med motsvarande mätteknik i Östersjön. Där var genomsnittet en partikel per kubikmeter ytvatten, konstaterar Anna Kärrman.

Det exakta resultatet av mätningarna är inte klart ännu, men ligger av allt att döma omkring 10 partiklar per kubikmeter ytvatten. Flest är de i ytvattnet utanför tätorter.

– Det är inte så överraskande, plastpartiklar är resultatet av mänsklig aktivitet.

I somras gjorde forskare vid Göteborgs universitet också en pilotstudie av mikroplast i Vänern.

– Vi passade på när vi gjorde mätningar av hydrografi och den grundläggande biologin i sjön. Men våra mätresultat är inte klara ännu, säger Sten-Åke Wängberg forskare vid institutionen för marina vetenskaper.

Att mikroplast och plastskräp är vanligt också i Mälaren har forskare vid Uppsala Universitet konstaterat tidigare.

Varför behövs det flera undersökningar?

-Pilotstudien i Vättern gjordes för att ge någon sorts fingervisning i fall mikroplast var ett problem eller inte. Eftersom vi hittade mikroplaster vill vi utöka studien och planera provtagningspunkterna så att vi kan hitta de största tillflödena. Samma sak gäller för Mälaren och Vänern, säger Anna Kärrman.

Är mikroplast i våra insjöar ett allvarligt problem?

– Många insjöar är stressade redan som det är. Om det blir många plastpartiklar ökar stressen ytterligare. Dessutom kan partiklarna dra till sig miljögifter som i sin tur tas upp av vattenlevande organismer. Det innebär en risk för att miljögifter och kemikalier ansamlas i näringskedjan, kanske ända upp till människan.

Så kan du bidra till att minska utsläppen av mikroplast

  • Syntetiska kläder, till exempel fleecetröjor, släpper i från sig mycket plastfibrer när de tvättas. Via tvättvattnet förs de sedan vidare till reningsverken. Naturmaterial är bättre ur den aspekten.
  • Fundera på om det räcker med att vädra kläderna i stället för att tvätta dem ofta.
  • Släng ingen plast i naturen. Den bryts ner och hamnar förr eller senare i vattnet.
  • Läs på innehållsförteckningen på kroppsvårdande produkter och smink. Förkortningar som PE (polyeten), PP (polypropen) och PA (polyamid) skvallrar om att de innehåller korn av mikroplast.