Energi
Mer kött på faten tufft för reningsverken
Mängden kväve som når reningsverken via avloppsvattnet ökar. Orsaken är att vi äter alltmer kött. Ryaverket i Göteborg bygger nu ut för att öka reningskapaciteten.
Övergödningen i Östersjön hotar det känsliga innanhavet. Kväve är ett av de ämnen som ligger bakom. Alla reningsverk som är gjorda för fler än 10 000 personer måste därför kväverena vattnet innan det förs vidare ut i havet.
Under senare år har mängden kväve som flödar in i reningsverken via avloppen ökat markant. Det konstaterar Susanne Tumlin, utvecklingsingenjör på Gryaab i Göteborg, efter att ha studerat mätdata för Ryaverket 20 år bakåt i tiden.
Data från ytterligare fem stora reningsverk visar samma sak. Fortsätter det så här måste kostnadskrävande investeringar göras för att klara reningskraven. Men varken befolkningsökning, industrier eller pendlare förklarar hela uppgången.
Susanne Tumlin hittar förklaringen i ökat köttätande.
– Kött innehåller mycket protein som i sin tur innehåller 16 procent kväve. Kvävet hamnar i urinen som sedan förs vidare till reningsverken, säger hon.
Statistik från Jordbruksverket och Livsmedelsverket visar att mängden kött en person äter i snitt per dygn ökat från 97 gram år 2000 till 112 gram år 2012. År 1980 var mängden 87 gram.
– Siffrorna visar att den ökande kvävebelastningen går att koppla till den ökande konsumtionen av kött, konstaterar hon.
För att möta framtida ökningar av kvävebelastningen samt tuffare reningskrav från myndigheter investerar Gryaab, som äger Ryaverket, 360 miljoner kronor i ett nytt processteg.
Just nu byggs en reaktor där bakterier i avloppsvattnet ska bryta ner ammonium till nitrat. För att processen ska fungera krävs att man pumpar in luft. Det gör i sin tur att utgifterna för energi ökar. I slutändan hamnar kostnaderna på VA-avgiften.
– Så är det ju. På 1990-talet var det standard att dimensionera för 12–13 gram kväve per person och dygn. I dag är vi uppe i belastningar på över 14 gram kväve per person och dygn.
Enligt beräkningarna kostar enbart kemikalier och energi för den nyinvestering som krävs i ett avloppsreningsverk för 100 000 personer 7,3 miljoner kronor per år.
Peter Sörngård arbetar med avlopps- och miljöfrågor på Svenskt Vatten. Han är väl insatt i problemet.
– Ryaverket och andra stora reningsverk gör mycket tekniskt för att minska kväveutsläppen. Men förr eller senare kommer man till en teknikgräns. Reningsverken ska skydda miljön men får ta smällen av en livsstil som riskerar att skada recipienten (vattendraget där det renade vattnet släpps ut, reds anmärkning).
Följ Ny Teknik på Facebook!
Så kan du minska övergödningen
Övergödningen av Östersjön orsakas av kväve och fosfor. Margareta Lundin Unger på Havs- och vattenmyndigheten tipsar om vad du själv kan göra för att minska utsläppen:
Ät mer vegetariskt och mindre kött. Produktionen av kött står för en stor del av utsläppen av kväve och fosfor.
Använd miljömärkta tvättmedel och överdosera inte. Följ anvisningarna på paketet.
Om du har enskilt avlopp: kontrollera att det fungerar som det ska.
Miljökontoret på din kommun vet vilka krav som gäller.
På www.havochvatten.se finns material som hjälper dig med kontrollen.
